Stor satsning på tillgängliga toaletter
Vägverket får ofta besök av medborgarna. Därför är det nödvändigt att bedriva verksamheten i tillgängliga lokaler. Andreas Green, som är tillgänglighetsrådigvare på Vägverket, berättar om myndighetens satsning på att bygga tillgängliga toaletter på alla platser där Vägverket finns.
Ni är bra på tillgängliga toaletter. Hur många har ni gjort?
– Vägverket har kontor på 140 platser och på varje ställe finns minst en tillgänglig toalett – och på varje rastplats i hela Sverige finns också en tillgänglig toalett. Så sedan 2003 har vi nyproducerat eller byggt om ett stort antal toaletter.
Har det varit svårt att bygga om toaletter i befintliga lokaler?
– Det är förstås lättare att bygga nytt men de flesta av våra tillgängliga toaletter är ombyggda och det har gått bra. Ibland har vi tagit bort förråd eller delar av korridorer för att få tillräckligt med utrymme till den nya toaletten. Det har också hänt att vi har slagit ihop två små toaletter till en större.
Har det blivit dyrt?
– Nej, det beror på hur man ser det. Vi gör nästan alltid de här förändringarna i samband med andra renoveringar. Och om man tänker på hur länge verksamheten ska finnas så blir det inte dyrt, utslaget över flera år. Dessutom måste vi ha råd med detta, för att våra besökare och våra medarbetare ska kunna vara i lokalerna.
Hur insåg ni behovet av den här satsningen?
– Det är en strid ström av folk som kommer och går genom Vägverkets dörrar. Det är medborgare som ska skriva körkortsprov, köra upp, testa sina bilanpassningar eller delta i samråd i olika ärenden. Dessutom behöver folk bra rastplatser när de är ute och kör på vägarna. Vi är i medborgarnas tjänst och finansieras av skattepengar. Därför måste alla kunna ta del av vår verksamhet och våra tjänster.
Vad blev den tändande gnistan för tillgänglighetsarbetet?
– 1992 blev Vägverket sektorsmyndighet med särskilt ansvar för att genomföra handikappolitiken inom gatumiljö och vägar. Åtta år senare tog riksdagen fram den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Då bestämde sig vår generaldirektör för att satsa stort. Ledningen har varit mycket drivande och när det visade sig att myndigheten behövde öka sin kompetens om tillgänglighetsfrågor tillsattes min tjänst år 2003.
Vilken är din roll i det hela?
– Numera är jag känd i organisationen och fungerar som rådgivare. Det har visat sig vara en god idé att samla kompetensen kring de här frågorna internt. Till exempel granskar jag ritningar och tipsar om design när vi ska bygga om eller bygga nytt. Jag jobbar också med frågor om tillgänglig verksamhet och tillgänglig information. Ibland hjälper jag till med formuleringar i upphandlingar eftersom Vägverket alltid ställer krav på tillgänglighet i dem. På Vägverket finns också en person med nationellt ansvar för lokalplanering och hyreskontrakt. De regionalt ansvariga ska sedan se till att tillgänglighetsfrågorna finns med vid omförhandling eller upphandling av lokaler.
Så till slut, vad bör man tänka på när man bygger en tillgänglig toalett?
– Att alla detaljer är viktiga. Spegeln ska vara placerad så att både stående och sittande kan se sig själva i den. Handdukar och tvål ska finnas på rätt nivå och vara logiskt placerade intill handfatet. Själva rummet ska vara minst 2,20 gånger 2,20 meter. Det kan tyckas stort men när man ska få plats med en elrullstol och en assistent märker man att ytan går åt. Sedan ska kaklet gärna vara lite mörkare så att toalettstol, handfat och spegel kontrasterar mot bakgrunden för då blir det lättare för synskadade att orientera sig.
Text: Annika Wallin
Foto: Per Dahl
Andreas Green, före detta tillgänglighetsrådgivare på Vägverket.
Handdukar och tvål ska finnas på rätt nivå och vara logiskt placerade intill handfatet. Själva rummet ska vara minst 2,20 gånger 2,20 meter.
Alla detaljer är viktiga. Den förlängda armen på blandaren underlättar för personer med nedsatt handfunktion och nås lätt av personer som sitter i rullstol.
Den som sitter på toalettstolen ska nå larm och papper på ett lätt sätt.