Vår myndighet har tagit fram en ny broschyr om vår verksamhet. Kan ni godkänna att text och bild är OK ur tillgänglighetssynpunkt?
Handisam har inte resurser att granska enskilda publikationer. Jämför i stället med vad riktlinjerna säger. Du kan läsa mer i Handisams skrift Riv hindren sidan 38ff eller i Riv hindren på vår webbplats.
Vi är en myndighet som ska göra en ny hemsida. Vad ska vi tänka på för att den ska bli tillgänglig?
Studera Handisams riktlinjer Riv hindren och Vervas Vägledningen 24-timmarswebben.
Vi undrar om vår skola kan få bidrag från Handisam för att göra en tillgänglig hemsida?
Varken Handisam eller någon annan myndighet administrerar bidrag för att göra webbplatser tillgängliga. Kostnaden för arbetet med tillgängligheten ligger inom ramen för den ordinarie verksamheten i kommunerna, landstingen och staten.
Måste vår myndighet göra allt som står i riktlinjerna om tillgänglig kommunikation och information?
Genom att göra allt som står i riktlinjerna stänger ni inte ute någon person med funktionsnedsättning från er myndighet. Börja med att göra en inventering för att kartlägga vilka hinder som finns. Använd våra checklistor. Ta fram ett åtgärdsprogram där ni specificerar vad som ska åtgärdas och när åtgärderna ska göras och vem som har ansvar för att de utförs. Sedan är det dags att göra prioriteringar och reservera kostnaderna i budgeten. Allt behöver inte göras samtidigt men det är viktigt att komma gång med arbetet.
Vi ska skapa en tillgänglighetsguide och behöver inspiration. Vilka kommuner har tillgänglighetsguider på nätet?
Det finns drygt 60 kommuner som har någon form av webbaserad tillgänglighetsguide. Se under Entré Sverige.Se där flertalet finns samlade. Se även under e-verktygets besöksinformation om tillgänglighet.
Var hittar man ”tillgänglighetssymboler”? Alltså symboler som kan används i besöksinformation om tillgänglighet.
Med undantag för den vanliga ”rullstolssymbolen” finns idag ingen standard för sådana symboler. Därför förekommer det en mängd olika symboler. Men SIS (Swedish Standards Institute) och Hjälpmedelsinstitutet (HI) har nu ett projekt som heter ”Bildsymboler för många fler”. Projektet ska ta fram en standard för bland annat tillgänglighetssymboler. (Klart under 2008). Läs mer om projektet på Hjälpmedelsinstitutets hemsida.
OBS! Tänk på att symbolerna behöver kompletteras. I besöksinformation om tillgänglighet måste du också ange de verkliga måtten på till exempel en dörr eller tröskel så att läsaren själv kan avgöra om den utgör ett hinder för just honom eller henne.
Hur ska vi i kommunen uppdatera vår besöksinformation om tillgänglighet nu när Handisam fått uppdraget om tillgänglighetsdatabaser?
Handisams uppdrag om tillgänglighetsdatabaser ska redovisas i mars 2009.
Det är mycket viktigt att uppdraget inte bromsar dem som redan har eller har för avsikt att utveckla en besöksinformation om tillgänglighet. Drygt 50 kommuner har idag lagt ut en tillgänglighetsguide på Internet. Handisams råd till kommunerna är dock att man skiljer på innehåll och struktur i enlighet med Vägledningen för 24-timmarswebben. Se under www.verva.se/verksamhetsstod/webb/vl24/. Då finns möjligheterna kvar att på ett enkelt sätt överföra informationen i en eventuell framtida ny struktur.
Besöksinformation om tillgänglighet beskriver fakta om lokaler och platser så att medborgarna själva kan avgöra om de är tillgängliga och användbara för dem.
Fakta om tillgänglighet är ett värdefullt underlag även i kommunens övriga planering. Det är kunskap om hur verkligheten ser ut och den behövs i det geografiska informationssystemet, GIS, för att undvika felaktiga beslut som kostar pengar i efterhand.
Besöksinformation om tillgänglighet är även värdefulla fakta i kommunens övriga besöksinformatin eller i en turistguide.
Var kan man köpa hörselslingor? Vilket märke rekommenderar ni?
Vänd dig till Hörselskadades riksförbund eller till AV Ljudtjänst. Läs mer på vår webbplats under rubriken
Hörslingor.
Var kan jag få mer information om hur man skriver lättläst?
Vänd dig till Centrum för lättläst. De översätter texter till lättläst svenska och håller även kurser i hur man skriver lättläst. Läs mer på vår webbplats under rubriken Lättläst svenska.
Jag vill veta mer om punktskrift och var man kan översätta texter till punkskrift.
Vänd dig till Synskadades riksförbund, SRF. Du hittar också länkar till företag som översätter material till punkskrift under rubriken Braille på vår webbplats.
Jag behöver hjälp att översätta en text till teckenspråk. Var får jag hjälp?
Vänd dig till Sveriges Dövas Riksförbund, Omnitor eller Döv.nu. Läs mer under Teckenspråk på vår webbplats.
Varför ska vi ge texttelefonanvändare samma service som vårt talsvarssystem ger hörande, då de döva kan ringa via förmedlingstjänsten?
Ett bra talsvarssystem kortar väntetiden för medborgaren/kunden och ser till att frågan kan ställas direkt till någon som kan svara. Den här servicen ska naturligtvis erbjudas alla medborgare, också dem som inte kan använda en vanlig taltelefon utan är hänvisade till en texttelefon.
Vad är alternativa format?
Alternativa format är ett annat sätt att presentera informationen på. Tanken är att den som inte kan ta del av informationen på det vanliga sättet ska få den på ett sätt som den personen kan använda/hantera. Det innebär att man till exempel ska kunna få blanketter på ett sätt som kan hanteras av en enskild medborgare även om denne till exempel är gravt synskadad, synsvag eller har dyslexi. Rutiner ska finnas för att ta fram information i alternativa format som lättläst svenska, Word- eller tillgänglig PDF (på diskett, CD-rom eller som e-postbilaga), Daisy, talkassett, teckenspråk (på videokassett eller DVD), storstil (svartskrift ca 14 punkter) och punktskrift.
Vad är Daisy?
Daisy är en standard för att spela in information på sökbara skivor som spelas upp i datorer med särskilda program eller i särskilda Daisy-spelare (talboksspelare). Daisy-systemet kan användas för talböcker, taltidningar och annan inläst text. Många personer med dyslexi använder talböcker i Daisy-format.
Den största fördelen med Daisy-formatet är att talboken ges en struktur som är lätt att hitta i för läsaren även om materialet är omfattande. Formatet är mp3, så det går att spela dem i andra spelare, men då försvinner möjligheten att söka i materialet.
Daisy betyder digitalt audiobaserat informationssystem och är en teknik för att producera och läsa digitalt material. Det är en internationell standard. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, läser sedan 2001 in alla sina böcker i Daisy-format.
Daisy kan nu också spela in informationen på flera olika sätt med både ljud och text. En version med allt innehåll presenterat i form av ljud och text ger läsaren möjlighet att i navigationsstrukturen välja kapitel, underavsnitt, sidnummer, stycken, meningar eller att fritextsöka.
Hur kan ett erbjudande av brevsvar och skrivelser i olika format - till exempel storstil, lättläst, punktskrift och talkassett eller elektroniskt på diskett - se ut?
Beroende på hur den inkomna handlingen ser ut så bör myndigheten utforma sin bekräftelse på att handlingen mottagits på ett sätt som kan läsas av den som skickat in ärendet. I bekräftelsen är det bra att berätta om de alternativ som myndigheten kan erbjuda. Myndigheten bör ha rutiner för hur man ska göra när man behöver kommunicera med till exempel punktskrift eller läsa in på band.
Vad är grundläggande information om myndigheten och information av centralt samhällsintresse?
Det bestämmer varje myndighet själv.
Vad menas med att vi ska inleda varje avsnitt på webbplatsen med en kort sammanfattning på ett enkelt språk?
Läs i Handisams fördjupningsblad om tillgänglig skriftlig information om vad som menas med klarspråk. En kort sammanfattning på ett enkelt språk sparar tid åt läsaren. Det hjälper läsaren att bestämma sig för om han eller hon ska fördjupa sig i innehållet eller fortsätta läsningen på en annan sida.