Vad måste myndigheter och kommuner göra enligt lagen för att förbättra tillgängligheten i lokaler?
I samband med ändring eller ombyggnad av en byggnad måste tillgängligheten förbättras. Även för lokaler som inte byggs om finns lagkrav på att tillgängligheten ska bli bättre.
- Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i publika lokaler och på allmänna platser, enligt Plan- och Bygglagen och Boverkets föreskrift HIN.
- Arbetsgivaren måste skapa förutsättningar för att arbetstagare med funktionsnedsättning ska kunna arbeta, enligt lagen om diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.
- Statliga myndigheter ska särskilt verka för att bland annat göra sina lokaler tillgängliga för personer med funktionshinder. I arbetet med att göra lokalerna tillgängliga ska myndigheten ta fram handlingsplaner för tillgänglighet och genomföra inventeringar. (Förordning 2001:526 om myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken).
- Ingen ska hindras från att delta i undervisningen på grund av sin funktionsnedsättning. Om det skäligen kan krävas ska därför befintliga lokaler göras tillgängliga för studenter med funktionsnedsättning. Det står i lagen om likabehandling av studenter på högskolan.
- Enligt vallagen ska alla vallokaler vara tillgängliga.
Vad är enkelt avhjälpta hinder för något?
I Plan- och bygglagens 17 kap. 21 a § står att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska undanröjas i enlighet med Boverkets föreskrifter. Föreskrifterna kan laddas ner från www.boverket.se. Här kan också handboken "Enklare utan hinder" laddas ner.
I föreskrifterna ställs krav på statliga myndigheter, kommuner, landsting och privata mark- och lokalägare. Eftersom allmänna platser ofta ägs av kommunen så har kommunen här en stor uppgift att undanröja enkelt avhjälpta hinder. Kommunerna har dessutom till uppgift att övervaka efterlevnaden av plan och bygglagen och därmed också av att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
Finns det andra lagar på byggområdet än de om enkelt avhjälpta hinder som kräver tillgänglighet?
Ja, i bygglagstiftningen ställs krav på tillgänglighet vid nybyggnad och vid ändring av byggnad samt på tillgänglighet vid nyanläggning av allmänna platser. Krav ställs även på underhåll. Krav på tillgänglighet och användbarhet ställs även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Se Boverkets byggregler (BFS 1993:57), Boverkets handbok med allmänna råd om ändring av byggnad (1996:4 ändrad genom 1999:1), BÄR, Plan- och bygglagens 3 kap. 15 § (punkt 5) och 18 § på www.boverket.se och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) på www.av.se för mer information.
Vilka lagar måste kommunen följa med tanke på tillgänglighet?
I kommunallagen står det att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommuner och landsting ska också verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning ska kunna delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Därutöver finns många andra lagar som ställer krav på tillgänglighet och icke-diskriminering i samhället.
Fler lagar
Myndigheter har ett särskilt ansvar för att genomföra handikappolitiken och uppfylla kraven på tillgänglighet. Vad måste vår myndighet göra för att leva upp till det?
I sitt arbete ska myndigheten verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgänglig . I arbetet med detta ska myndigheten upprätta en särskild handlingsplan och genomföra inventeringar. För att öka kunskapen hos myndigheterna har Handisam tagit fram riktlinjer för tillgänglighet. I skriften ”Riv hindren” definieras vad som menas med att göra lokaler, verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Riv hindren
Ska vår myndighet ställa krav på tillgänglighet när vi upphandlar varor och tjänster?
En myndighet ska verka för att deras lokaler, information och verksamhet är tillgängliga. Ett effektivt sätt att göra detta är att ta med tillgänglighetskrav i upphandling. Om tillgänglighetskrav inte tas med riskerar man att upphandla något som är otillgängligt vilket kan medföra framtida kostnader när detta måste åtgärdas. Lagen om offentlig upphandling rekommenderar myndigheter att ställa krav på tillgänglighet vid upphandling.
Ska samhället vara tillgängligt 2010?
I "Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken" står det att kollektivtrafiken vara tillgänglig, att
enkelt avhjälpta hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska vara borta i lokaler och på allmänna platser dit allmänheten har tillträde, att sektorsmyndigheternas etappmål ska vara genomförda och att överföringen av talboksbeståndet till DAISY-format ska vara klart.
Där sägs också bland mycket annat att staten ska gå före och visa vägen. Tanken är att staten ska vara en förebild för andra.
Jag har en hörselskada. På min högskola finns flera föreläsningssalar och grupprum där vi har muntliga redovisningar. Lokalerna har dålig akustik och det saknas teleslinga. Vad kan jag som student kräva?
Ingen ska hindras från att delta i undervisningen på grund av sin funktionsnedsättning. Om det skäligen kan krävas ska därför lokalerna göras tillgängliga för studenter med funktionsnedsättning. Det står i lagen om likabehandling av studenter på högskolan (SFS 2001:1286). Många högskolor är också statliga myndigheter som har ett särskilt ansvar för genomförandet av handikappolitiken (SFS 2001:526). Myndigheter ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Jag driver ett kafé. Måste det finnas en toalett som kan användas av personer i rullstol i mina lokaler?
I en befintlig lokal måste man inte bygga en ny toalett men inredningsdetaljer som är olämpligt placerade på toaletten bör bytas ut. Se också till att det finns kontrastmarkeringar för synsvaga. Komplettera larmutrustningen så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. (Allt detta enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till, och i, lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser).
Jag har en butik som det är svårt att ta sig in i på grund av ett högt trappsteg. Är det mitt ansvar, eller fastighetsförvaltarens ansvar, att bekosta att trappsteget tas bort?
Ett högt trappsteg kan vara ett ”enkelt avhjälpt hinder” och ska i så fall åtgärdas (enligt 17 kap 21 a § i Plan och bygglagen. ) Det är lokalens ägare som är ansvarig för att trappsteget åtgärdas. Ofta är det ägaren som i ett inledande skede bekostar åtgärden men det kan variera beroende på hyresavtalets utformning.