I 20 år har USA haft en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering. Mycket har hänt, men utbildning och goda argument krävs för att lagen ska göra skillnad.
– Hjälp butiksinnehavarna och restaurangägarna att förstå varför tillgänglighet är bra för affärerna. Och ge personer med funktionsnedsättning verktyg så att de kan identifiera lagöverträdelser, säger Andrew Imparato, generalsekreterare för American association of people with disabilities, AAPD.
I somras firade lagstiftningen Americans with Disabilities Act, ADA, 20 år. Lagen förbjuder att personer med funktionsnedsättning diskrimineras. Otillgänglighet är ett av flera områden i ADA. Den har länge setts som ett föredöme i många andra länder. I Sverige finns ett förslag om att klassa otillgänglighet som diskriminering. USA är ett av de länder som den svenska utredningen har tagit intryck av.
Men det räcker inte med en lag. Det krävs mycket information och utbildning om ADA verkligen ska leda till förändring, menar Andrew Imparato.
– Om ni får liknande lagstiftning i Sverige så måste ni utbilda dem som omfattas av lagen om deras rättigheter. Det är en strategi för att det ska hända något, säger Andrew Imparato.
Välgrundade argument spelar också en betydande roll:
– Ge dem som driver restauranger statistik över hur många gäster som behöver en större toalett – personer med funktionsnedsättning, föräldrar som byter på sina barn och äldre som använder rollator, säger han.
Störst förändringar i fysisk miljö och transporter
ADA har lett till störst förändringar i den fysiska miljön och transporter. Det har blivit lättare för personer med fysiska funktionsnedsättningar att ta sig fram utomhus, komma in i butiker, restauranger, myndighetsbyggnader och att åka buss och tåg. Till exempel måste alla bussar som köps in vara möjliga att ta sig ombord på för den som använder rullstol.
– För 20 år sedan var fem procent av bussarna tillgängliga för personer i rullstol. Nu är 95 procent av bussarna tillgängliga, säger Andrew Imparato.
Den tekniska utvecklingen har ökat tillgängligheten för personer med hörsel– och synnedsättning. Men hittills har internet inte omfattats av bestämmelserna i ADA. Enligt ett nytt lagförslag kommer bland annat webbsidor också att regleras av ADA.
Ökad livskvalitet
Många personer med funktionsnedsättning i USA anser att deras livskvalitet ökat, visar undersökningar. Men människor diskrimineras fortfarande, och ADA har ifrågasatts i perioder. Tillgängligheten skiljer sig mellan olika delstater, eftersom ADA bara anger minimikrav, lagen fungerar som ett golv. Skillnaderna är också stora mellan stad och landsbygd.
På många sätt har ADA:s intentioner uppfyllts, anser Joan M Durocher, tillförordnad vd för National Disability Council, NCD, en myndighet som liknar svenska Handisam. NCD har dock legat på för att det amerikanska justitiedepartementet ska bli bättre på att se till att lagen följs.
– Fysisk tillgänglighet och fysiska funktionsnedsättningar är en rätt accepterad del av amerikansk kultur. Människor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar möts av mer negativa attityder, säger hon.
Negativa attityder största hindret
Och negativa attityder är fortfarande generellt det största hindret för personer med funktionsnedsättning, menar Joan M Durocher. Trots alla år av tillgänglighetslagstiftning. Själv har hon en hörselnedsättning och jobbar till vardags som jurist på NCD. Hon möter ofta människor som inte tror att hon klarar av sitt jobb.
– ADA har spelat en stor roll, men det är långt kvar. Det behövs en kulturförändring. Det är en stor utmaning som jag inte vet hur vi ska lösa, säger hon.
ADA stötte på bakslag tidigt. Domstolar i flera delstater slog fast att bland annat epilepsi, diabetes och depression inte var att betrakta som en funktionsnedsättning. Framförallt handlade det om personer som diskriminerats i arbetslivet, som också är en del av ADA.
– Enligt domarna ansågs de inte ha en funktionsnedsättning om de kunde hantera sina svårigheter. Och om de fungerade på sin arbetsplats så behövde domstolen inte pröva om de hade diskriminerats, berättar Andrew Imparato, på AAPD.
Funktionsnedsättning otydligt definierat
Sedan dess har det varit en pågående debatt om vilka som ska omfattas av lagen och hur funktionsnedsättning ska definieras. Om funktionsnedsättning inte varit så tydligt definierat i ADA hade man undvikit flera rättegångar, anser Joan M Durocher på NCD.
– Det hade varit bättre att ha en bredare definition. Det har blivit just definitionen som har diskuteras, säger hon.
År 2008 ändrades ADA, definitionen breddades och den amerikanska kongressens beslut rev upp delstatsdomarna. Skyddet för personer med funktionsnedsättning har återställts, menar Andrew Imparato.
– Vi tyckte att lagen måste bli tydligare. Vi formade allianser med företagare och arbetsgivare, och fick med oss dem, berättar han.
ADA går inte hem överallt
Tillgängligheten i USA har förbättrats successivt ända sedan ADA klubbades igenom 1990. Tidigt blev telefonsystemen tillgängliga för personer med hörselnedsättning. Att tillgängliggöra tåg och plattformar har däremot tagit längre tid.
Kraven i ADA gäller hus som byggs nya eller renoveras, och som är offentliga byggnader. Därför har kostnaderna för tillgänglighet inte ansetts vara något större problem, hävdar Andrew Imparato.
Och han tycker att bestämmelserna följs för det mesta.
– De flesta arkitekter, byggnadsarbetare och kontrollanter tar seriöst på reglerna om tillgänglighet, säger han.
Men ADA går inte hem överallt, särskilt för mindre butiks– och restaurangägare är just kostnaderna för att göra tillgängligt en källa till irritation. Många amerikaner är heller inte så förtjusta i statliga påbud.
ADA omfattar privat näringsverksamhet, men här är kraven lägre än för offentlig verksamhet och tar hänsyn till butiks– eller restaurangägarens ekonomi.
Andrew Imparato berättar om en krönikör och programledare på den konservativa tv–kanalen FOX News som med jämna mellanrum gör reportage om hur ADA försvårar för företagare.
Hur hanterar ni som handikapprörelse det?
– Det kom ett bakslag efter fem år. Då försvarade vi lagen och försökte rätta till missuppfattningar. Men nu har lagen funnits så länge att vi inte känner något behöv av det, säger Andrew Imparato.
Advokater skadat förtroende för ADA
Advokater som satt i system att hota affärsinnehavare om stämning om de inte betalar har också skadat förtroendet för ADA. Dessa så kallade ”drive–by lawsuites” har varit vanligast i Kalifornien och Florida. Advokaten promenerar tillsammans med en person med funktionsnedsättning gata upp och gata ned och tjänar bra med pengar utan att tillgängligheten ökar.
– De skapar fortfarande dåligt rykte, även om jag alltmer sällan hör talas om dem. Advokaterna vill ha pengar, men de är inte intresserade av förändring, säger Andrew Imparato.
På sikt hoppas Andrew Imparato att tillgängligheten ska inspireras av miljöområdet. I USA tävlar arkitekter om att designa miljövänliga hus, och de certifieras i olika nivåer beroende på hur långt de kommit. Det öppnar för kreativitet och förnyelse, menar han. Men när det gäller tillgänglighet ligger alltför stort fokus på lägstanivån, inte på att nå nya höjder:
– Om vi inte ger arkitekterna möjlighet att gå utanför de grundläggande kraven och omdefiniera vad tillgänglighet är, så tror jag att det finns mycket vi går miste om, säger Andrew Imparato.
Text: Erika Wermeling
FAKTA
ADA spänner över många områden – arbetsliv, offentlig samhällsservice och miljö, privat verksamhet som säljer varor till allmänheten, telekommunikation samt TV–sändningar
ADA - länk till ADA:s hemsida (U.S. Department of Justice)