Utveckla nya former för kommunikation och dokumentation samt öka svenska museers och institutioners engagemang inom området handikapphistoria.
Det är syftet med ett nytt projekt som Handikapphistoriska föreningen har påbörjat i samverkan med Historiska museet och Nordiska museet, dit projektet är förlagt.
– Vi vill synliggöra historien om livet för personer med en funktionsnedsättning. Vi vill ta med den berättelsen i samhällets allmänna historia. Och få museerna att på ett självklart sätt inkludera funktionshindersperspekivet, sa Margareta Persson, projektetledare, under upptaktskonferensen.
Även Berit Högman (S) , kulturutskottets ordförande, var på plats.
– Historia beskrivs oftast utifrån makten. Varför lärde vi oss så mycket om kungarna men så lite om slavarna, statarna och arbetarna i skolan? Varför lärde vi oss så mycket om mäns villkor och så lite om kvinnor och barns situation? Och om funktionshindrade lärde vi oss ingenting.
Under september kommer hundratalet museer att få en enkät kring vad man tidigare gjort för att skildra funktionshinderaspekten och hur man ser på sitt framtida arbete. Även funktionshindersorganisationerna kommer att få en enkät om hur man ser på museernas skildring av funktionshindrades villkor. Under nästa år kommer det att bli seminarier runt om i landet mellan museer och funktionshindersorganisationer kring hur man kan arbeta vidare.
– Genom projektet kan funktionshinderfrågorna ges en självklar plats i museernas ordinarie arbete istället för att de drivs som särskilda sidospår. Detta kommer att utveckla museernas dokumentationsarbete, samtidigt som museerna genom projektet blir mer intressanta och angelägna för fler, säger Mikael Wahldén, utredare på Handisam.
Handikapphistoriska föreningen