Inkludering. Och förverkligandet av idéer. Det är ledorden för ungdomsprojektet Bangol Including Project som dragit igång med tjugofyra ungdomar från Litauen och Malmö-Lundområdet i Sverige.
– Tanken är att ge de här ungdomarna, som alla arbetar som någon form av ledare på organisationer med verksamhet för människor med funktionsnedsättning, verktyg att förverkliga sina idéer, säger Staffan Lindqvist på Hemgården - den ideella ungdomsförening i Lund som tagit initiativ till projektet.
Projektet finansieras med pengar från SIDA:s Östersjöenhet och Sparbanken Finns Framtidsstiftelse och idén togs fram i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningens satsning ”Alla vinner” - ett inkluderingsprogram som numera blivit en reguljär del av kommunens verksamhet.
Projektet inleds med att svenskarna reser till Vilnius, där deltagarna - hälften från Litauen hälften från Sverige, två tredjedelar med funktionsnedsättning – under fem dagar utbildas i praktisk projektledning. Därefter arbetar deltagarna i sina egna organisationer för att i november återförenas under fem dagar igen, denna gång i Lund.
– Meningen är att man efter hemkomst från Vilnius omedelbart ska kunna realisera sin idé utifrån det man lärt sig - allt från att sätta ihop en projektgrupp till att söka finansiering, berättar Staffan. Under processens gång rapporterar de till ledarna, som i sin tur ger feedback och coachning. Vi det andra mötet arbetar man med sådant som deltagarna känner att de behöver veta mer om.
Bangol (Baltic Non Governmental Organisations and Leisure), är ett löst sammansatt nätverk mellan ungdomsföreningar runt Östersjön som tillsammans genomfört ett tjugotal ungdomsprojekt under de senaste fem åren.
De svenska deltagarna i projektet kommer bland annat från Skånes Dövas Ungdomsråd, Abadá-Capoeira Lund, Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa i Lund och IFK Lund Friidrott. De litauiska ungdomarna kommer från bland annat De Transplanterades Riksförbund, en kvinnoorganisation och Riksorganisationen för funktionshindrade.
– Att gruppen består av deltagare med och utan funktionsnedsättning är jätteviktigt, menar Staffan, dels för att unga med funktionsnedsättning av praktiska skäl ofta har svårt att hänga med på sådant här, dels för att det speglar själva inkluderingsprocessen - i de här avseendena har ju alla tjugofyra precis samma behov – de vill bli bättre ledare och projektgenomförare.
Text: Sara Hansson