Yttrande
2008-02-11
Diarienummer: 2008/0010
Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Promemoria Införande av en rehabiliteringskedja (S2007/11032/SF)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, har anmodats besvara ovan nämnda promemoria. I promemoria föreslås att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter ska införas i sjukskrivningsprocessen.
Handisam har regeringens uppdrag att verka samordnande och stödjande i svensk handikappolitik. Handisam följer och utvärderar det handikappolitiska arbetet, förser regeringen med underlag och samordnar, stödjer och driver på myndigheternas arbete med tillgänglighet.
Sammanfattning av Handisams synpunkter
Handisam instämmer i bedömningen om att en långsam och passiviserande sjukskrivningsprocess där enskilda inte får det stöd som kan behövas för en återgång i arbete är angelägen att åtgärda.
Handisam är däremot tveksamma till att den föreslagna rehabiliteringskedja underlättar och påskyndar en återgång i arbete. Ur ett funktionshinderperspektiv ter sig arbetsmarknaden otillgänglig när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att finna och behålla ett arbete. Personer med funktionsnedsättning befinner sig till exempel i större utsträckning än totalbefolkningen längre från arbetsmarknaden och i utanförskap. Förslagen påskyndar enligt Handisam övergången till en otillgänglig arbetsmarknad och utan åtgärder som syftar till att komma tillrätta med tillgänglighet till arbetsmarknaden ser Handisam en risk att förslagen kan få motsatt verkan. En förutsättning för att den föreslagna rehabiliteringskedjan ska få avsedd effekt är enligt Handisams bedömning avhängig tillgängligheten på arbetsmarknaden.
7.1 Införande av rehabiliteringskedja
I promemorian föreslås att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs i sjukskrivningsprocessen. Rehabiliteringskedjan ska motverka passivitet i sjukskrivningsprocessen och påskynda och underlätta återgång i arbete för den enskilde.
Den bild som framträder i promemorian om en långsam och passiviserande sjukskrivningsprocess där enskilda inte får det stöd som kan behövas för en återgång i arbete anser Handisam i likhet med arbetsgruppen är angelägen att åtgärda. Rätten till arbete är en viktig fråga ur ett funktionshinderperspektiv. Undersökningar har visat att personer med funktionsnedsättning i större utsträckning än totalbefolkningen befinner sig längre ifrån arbetsmarknaden och i utanförskap. Många personer med funktionsnedsättning uppbär också sjukersättning. När det gäller situationen för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga har Riksrevisionen konstaterat att den snarare har försämrats än förbättrats under 2000-talet. Riksrevisionen har också i sina utvärderingar av Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen kommit fram till att respektive myndighets insatser inom området inte har nått avsedda effekter.
Trots den angelägna situationen inom området är Handisam är tveksamma till den rehabiliteringskedja som föreslås. Handisam anser att förslagen påskyndar övergången till en ur ett funktionshindersperspektiv otillgänglig arbetsmarknad och utan åtgärder som syftar till att komma tillrätta med otillgängligheten finns det en risk att förslagen får motsatt verkan. I skrivelsen Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (2005/06:110) slås fast att arbetet för att nå de handikappolitiska målen ska inriktas på undanröja hinder för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Med funktionshinderperspektivet förflyttas fokus från individen till miljö och omgivning, förbättring och möjliggörande. Utifrån ett funktionshinderperspektiv framstår den föreslagna rehabiliteringskedjan som alltför fokuserad på individen och Handisam efterlyser åtgärder för att komma tillrätta med den otillgängliga arbetsmarknaden. Ytterst handlar det om att identifiera och undanröja strukturella hinder i miljö och omgivning i enlighet med det miljörelaterade handikappbegreppet som t ex bristande fysisk tillgänglighet på arbetsplatsen och benägenhet hos arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättningar. Det kan också handla om att få till stånd en snabbare såväl medicinsk som arbetslivsinriktad rehabilitering genom till exempel kortare vårdköer och samverkan. Förebyggande insatser för att förhindra ohälsa, till exempel genom förbättringar av arbetsmiljön, är också viktiga i sammanhanget.
I detta ärende har generaldirektör Carl Älfvåg beslutat. Utredare Malin Törnqvist har varit föredragande.
Carl Älfvåg Malin Törnqvist
Generaldirektör Utredare