Yttrande
2008-10-20
Diarienummer: 2008/0149
Utbildningsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, är central förvaltningsmyndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Myndighetens roll är att ha ett övergripande perspektiv på frågor kring politikens utveckling och resultat. I detta ingår att utvärdera det handikappolitiska arbetet, förse regeringen med underlag och stödja myndigheternas arbete med tillgänglighet och genomförande av politiken.
Sammanfattning
Handisam har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande.
Från den 1 juli 2010, föreslår lärarutredningen, att det ska krävas lärarlegitimation för att undervisa i skolan och förskollärarlegitimation för att ansvara för det pedagogiska arbetet i barngrupper i förskolan. Lärarlegitimationen kvalitetssäkrar läraryrket och höjer dess attraktionskraft. Syftet med utredningen om legitimation och skärpta behörighetsregler är att höja personalens kompetens och skolans kvalitet samt förbättra elevernas måluppfyllelse.
Handisam välkomnar betänkandet. Handisam ställer sig i huvudsak positiv till förslaget om lärarlegitimationen och flera av de övriga förslagen.
Handisams remissvar tar framför allt upp aspekter i förslaget som kan komma att påverka lärare och elever med funktionsnedsättning. I skolan behövs kunskaper och kompetens om elever med funktionsnedsättning. Till exempel ska, döva, hörselskadade, blinda, synskadade, personer med rörelsehinder och personer med sociala eller psykiska funktionsnedsättningar kunna ingå i undervisningen på samma villkor som andra. Vissa personer kan behöva assistans, andra tolkstöd och personer med dyslexi kan till exempel behöva genomföra muntliga tester. Här bör även de som bedömer, ”lärarna” ha förkunskaper om vilka krav personer med funktionsnedsättning kan komma att ställa. Attityder och respekt för individerna oavsett funktionsförmåga måste lyftas fram i skolan.
Förslagen får inte bygga in hinder så att lärarkandidater med funktionsnedsättning förhindras att uppnå lärarlegitimation. Vi vill också betona att det är viktigt att satsa på alla elever och se till att de som behöver extra stöd och hjälp i skolan kan erbjudas detta. Skolan ska vara likvärdig för alla elever oavsett bakgrund och alla barn har rätt till god utbildning.
En kontinuitet i undervisningen är betydelsefull speciellt för elever med funktionsnedsättning så att de kan behålla lärare som känner till deras speciella behov under längre tid. Samtidigt stöder vi att lärarnas legitimation ska kunna återkallas om de anses vara olämpliga för yrket eller har visat grov oskicklighet i sin yrkesutövning.
Utredningen har tydligt fokus på betyg som mått på kvalitet i skolan. Vi menar att det finns fler värdemätare, till exempel elevernas grad av delaktighet och möjlighet till inflytande i skolan.
Handisam delar utredningens syn på behovet av uppföljning och utvärdering, speciellt om detta görs ur ett funktionshinderperspektiv, men kan i övrigt inte ta ställning till utredningens förslag i denna del eftersom de är mycket allmänt hållna.
Bakgrund
Huvuddragen i utredningens förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare är följande. Efter lärarexamen ska den nye läraren genomgå ett provår. Under provåret ska läraren tilldelas en mentor och få tid avsatt för sin yrkesintroduktion. Efter provåret kan läraren ansöka om legitimation hos Skolverket.
För att en lärare ska vara behörig att undervisa krävs att han eller hon har en legitimation som svarar mot den aktuella skolformen, årskursen och ämnet. Legitimation är också en förutsättning för att läraren ska kunna anställas utan tidsbegränsning.
För att stimulera till professionell utveckling föreslås också att det ska bli möjligt att utnämnas till särskilt kvalificerad lärare och gymnasielektor, så att skolhuvudmännen tillvaratar den kompetens som dessa lärare har. Det kan exempelvis handla om att ta ansvar för ämne och ämnesutveckling, kvalitetsarbete, bedömning av projektarbeten i gymnasieskolan, handledarskap för lärarstudenter samt mentorskap för nyutbildade lärare.
Enligt utredningens förslag ska samma regler gälla för offentliga och fristående skolhuvudmän, inklusive waldorfskolor, samt för utbildning på entreprenad.
För att få undervisa i den obligatoriska särskolan föreslår utredningen att det ska krävas en speciallärarexamen utöver lärarexamen. Den erhålls genom att efter lärarexamen läsa vidare till speciallärare.
Handisams synpunkter
Provår
Utredningen föreslår att nyutexaminerade lärare ska genomföra praktisk tjänstgöring för att få legitimation för yrket (provår). Handisam stöder förslaget, som ligger i linje med alla barns rätt till en utbildning av god kvalitet. Vidare välkomnar vi de nationella bedömningskriterierna som Skolverket i samråd med berörda intressenter ska utveckla och fastställa.
Speciellt viktigt är att det i lärarutbildningen ingår utbildning i mänskliga rättigheter så att lärarna i sin utbildning lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnkonventionen. Det är också viktigt med lämplighetsbedömning av lärarstudenter där förmåga till interaktion, god kunskap om barn och empatisk förmåga ska vara nödvändiga färdigheter för att erhålla lärarlegitimation.
En fråga, som utredningen inte diskuterar, gäller anställningsformen. Handisams bild är att vägen till tillsvidareanställning som lärare eller förskollärare för många inleds med ett eller flera vikariat. Kan provåret fullgöras inom ramen för ett vikariat? Vad händer om vikariatet är kortare än ett läsår? Hur kommer lärarnas osäkra anställningsförhållanden under provåret i praktiken påverka kontinuiteten för barnen i skolan. Och då tänker vi speciellt på för barn med funktionsnedsättning.
Legitimation
Det förslag som utredningen presenterar innebär att det för att få legitimation ska krävas att läraren har avlagt lärarexamen samt fullgjort sin provårstjänstgöring. Handisam ställer sig positiv till detta förslag. Vidare anser vi att pedagogisk likaväl som teoretisk kunskap är nödvändigt för att tjänstgöra som lärare. Därför menar Handisam att det även behövs pedagogisk kompetens och kunskap om barns olika behov för att erhålla lärarlegitimation.
Handisams erfarenhet är att det råder stor okunskap om innebörden i begreppet funktionsnedsättning både vad som avses och vilka konsekvenserna kan vara för enskilda elever. Mer kunskap om olika behov och möjligheter leder till ökad kvalitet i skolan. Den ökade medvetenheten behövs också för att skapa förståelse. Flickor och pojkar med funktionsnedsättningar har olika behov precis som flickor och pojkar utan funktionsnedsättning. Och det finns elever med nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt kognitiv förmåga, allergier o.s.v. som behöver olika stödinsatser.
Betygssättning
Handisam stöder förslaget som handlar om att endast legitimerade lärare självständigt ska få sätta betyg. I de fall som en obehörig lärare ska sätta betyg i samråd med en legitimerad lärare är det viktigt att väga in vilka konsekvenser det har för eleverna om en lärare som inte känner dem kan bli den som får avgöra betyget. Utredningen har tydligt fokus på betyg som mått på god kvalitet i skolan. Det är viktigt att komma ihåg att det även finns andra värdemätare. Elever med funktionsnedsättning till exempel på grund av dyslexi, autism, adhd eller liknande diagnoser kan ha förvärvat kunskaper som bör ge dem behörighet att läsa vidare på gymnasiet. I dessa fall kan en annan värdemätare än betyget vara nödvändig för att ge eleverna en likvärdig situation.
Vi anser att åtgärder för att upprätthålla den goda kvaliteten ytterligare behöver utformas, till exempel att sätta in stöd- och hjälpinsatser för de elever som behöver det, så att de också kan få en chans att förbättra sina betyg. Vi efterlyser tydligare fokus i utredningen på dessa elever och vilka stödinsatser som ska ges till dem.
Återkallande av legitimation
Utredningen föreslår att en lärarlegitimation ska kunna återkallas om läraren har visat sig olämplig för yrket, vilket Handisam ser positivt på. Vi välkomnar förslaget att grov oskicklighet ska kunna vara en grund för att legitimationen kan bli indragen. Det finns dock en viss otydlighet kring hur grov oskicklighet ska kunna bedömas eftersom det inte framgår av utredningen på vilka grunder grov oskicklighet ska värderas.
Särskilt kvalificerade lärare
Förslaget innebär att legitimerade lärare på alla nivåer inom skolsystemet efter fyra års väl vitsordad tjänstgöring ska kunna utnämnas till särskilt kvalificerad lärare om läraren antingen har bedömts som skicklig i sitt yrke på grundval av att ha genomfört ett väl dokumenterat praktisktpedagogiskt arbete som är relevant för yrkesrollen eller har avlagt minst licentiatexamen. Utredningen talar om att en förhoppning med införandet av särskilt kvalificerade lärare är att elevernas betyg ska höjas. Handisam anser att en kvalitetsutveckling av skolan måste komma alla elever till del och att det därför är viktigt att satsa på fler speciallärare på alla nivåer i skolan.
Den obligatoriska särskolan
Grundprincipen för behörighet inom särskolan ska enligt utredningens förslag vara lärarexamen i kombination med en speciallärarutbildning. En specialpedagogexamen som avlagts innan de nya reglerna träder i kraft ska ge motsvarande behörighet som en speciallärarexamen
Handisam stöder förslaget eftersom det är viktigt att barn med särskilda behov får den hjälp och det stöd de behöver för att få en god skolgång.
Uppföljning och utvärdering
Hela reformen beräknas kosta staten minst 782 miljoner under de första åtta åren, dvs. totalt ca 6,3 miljarder kronor för staten. Det är angeläget att denna reform inte påverkar undervisningen på ett negativt sätt utifrån ett elevperspektiv. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och staten måste vara tydlig. Med tanke på den omfattning som reformen innebär är det synnerligen viktigt att genom uppföljning och utvärdering följa hur den introduceras och genomförs, samt vilka effekter den leder till på olika nivåer. Skolverket och den nya Skolinspektionen pekas ut som viktiga aktörer, liksom fristående aktörer som kan genomföra utvärderingar av effekter.
Handisam delar utredningens syn på behovet av uppföljning och utvärdering, speciellt ur ett funktionshinderperspektiv, men kan i övrigt inte ta ställning till utredningens förslag i denna del eftersom de är mycket allmänt hållna.
Beslut i detta ärende har fattats av stf. generaldirektör Else Marie Brisenhorn. Utredare Birgitta Mekibes har varit föredragande.
Handisam
Else Marie Brisenhorn Birgitta Mekibes
stf. generaldirektör utredare