Yttrande
2009-04-20
Diarienummer: 2009/0011
Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Bo bra hela livet - Äldredelegationens slutbetänkande S2006:03 (SOU 2008:113)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, är central förvaltnings-myndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Handisam främjar ett strategiskt och effektivt genomförande av den nationella handikappolitiken. Bland annat ansvarar Handisam för att övergripande samordna genomförandet av handikappolitiken samt stödja, aktivt stimulera och förmå aktörer på olika nivåer i samhället att beakta de handikappolitiska målen i sin verksamhet. Genom stöd och samordning bidrar Handisam till att de myndigheter som har ett särskilt ansvar för handikappfrågor utvecklar sitt arbete med att genomföra handikappolitiken.
Sammanfattning av Handisams synpunkter
Handisam välkomnar äldredelegationens slutbetänkande.
Handisam tillstyrker, med vissa synpunkter och reservationer.
- Tillgänglighetsbidrag för förbättring av befintliga flerbostadshus ska kopplas till inventering enligt delegationens förslag. Men förslaget visar inte hur inventeringarna ska göras, värderas och sen kan ligga till grund för utbetalning. Det visar inte heller hur bedömningar av bidragsutbetalning kan bli rättvist mellan kommunerna. Det är nu viktigt att instruktioner och handledningar tas fram avseende hur dessa inventeringar ska göras.
- Delegationen föreslår att kommunerna ska tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre och att statligt bidrag lämnas till personal som ska främja gemensamma aktiviteter i dessa bostäder. Handisam anser att uppföljning/ utvärdering av den nya boendeformen trygghetsbostäder görs redan från start och att man inte väntar fem år med en sådan uppföljning/utvärdering.
- Kopplat till förslaget om forskning vill Handisam framhålla att ett område med stort behov av forskningsbaserad kunskap är inom ny teknik i boendet och nya tjänster som följer med informationssamhället. Detta är grundläggande för att undvika att stora grupper utestängs från centrala delar av tjänsteutbudet.
Handisams synpunkter
För att klara av bostadsförsörjningen inför den förestående demografiska utvecklingen, bl.a. en kraftig ökning personer i åldrarna 85 år och äldre, måste fler bostäder av olika slag för äldre tillskapas. Handisam är generellt positivt inställd till innehållet. Vi stödjer förslaget om trygghetsbostäder till äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt ordinära boende. Vi stödjer förslaget om statligt bidrag till personal som ska arbeta för att främja gemensamma aktiviteter i dessa bostäder. Vi stödjer också förslaget om att nuvarande investeringsstöd för särskilda boendeformer även ska omfatta trygghetsbostäder.
Här följer Handisams synpunkter på de avsnitt som vi valt att kommentera.
1. Nya begrepp för ökad tydlighet
Äldreboendedelegationen föreslår att de termer och begrepp som i dag används för olika slag av bostäder avsedda för äldre ersätts av seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende och att begreppet korttidsvård används istället för korttidsboende.
Handisam är positiv till att betänkandet reder ut begreppen. Men begreppet servicehus som så starkt liknar innehållet i begreppet trygghetsbostad nämns knappt i betänkandet och ingen förklaring ges varför servicehus inte finns med i begreppsapparaten. Servicehusen idag har generellt sett god fysisk tillgänglighet.
2.2 Bygglagstiftningen
Delegationen bedömer att det är nödvändigt att åtgärder vidtas som säkerhetsställer att tillgänglighetskraven i bygglagstiftningen efterlevs. Byggprocessutredningen har lämnat förslag som ska främja efterlevnaden av bygglagstiftningens krav på tillgänglighet.
Handisam ser positivt på att delegationen tillstyrker Byggprocessutredningens förslag om tillsynen över kraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet skärps och prövas redan i samband med bygglovet istället som nu i byggsamrådet.
2.3 Tillgänglighetsbidrag
Delegationen föreslår att statligt bidrag lämnas för åtgärder som ökar tillgängligheten i befintliga bostäder och i gemensamhetsutrymmen för personer med funktionsnedsättningar.
Handisam är positiv men vill samtidigt framhålla att kommunen följer upp och utvärderar nyttan av installationerna så att tillgänglighetsbidraget får största möjliga nytta. Handisam anser inte att pengarna enbart ska gå till dyra hissinstallationer utan även satsas på mindre kostsamma förbättringsåtgärder som till exempel belysning, kontrastmarkeringar och porttelefon som kan underlätta för personer med synnedsättning och hörselskador.
2.3.1 Inventering av tillgängligheten i bostadsbeståndet– ett villkor för tillgänglighetsbidrag
Delegationen anser att tillgänglighetsbidraget kopplas till att kommunens bostadsbestånd inventeras. Av inventeringen ska framgå vilka områden som prioriteras för tillgänglighetsskapande åtgärder.
Handisam ser positivt på förslaget även om det inte visar hur inventeringarna ska göras, värderas och sen kunna ligga till grund för utbetalning. Det visar inte heller hur bedömningar av bidragsutbetalning ska bli rättvist mellan kommunerna. Det är nu viktigt att instruktioner och handledningar tas fram avseende hur inventeringar ska göras.
3 Trygghetsbostäder
Äldreboendedelegationens förslag ger kommunerna befogenhet att, frivilligt, inrätta trygghetsboende som en ny boendeform.
Handisam delar utredningens uppfattning att lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre inte ska innebära några inskränkningar i de skyldigheter som kommunen har enligt SoL. När den som bor i en trygghetsbostad till exempel behöver hjälp med det han eller hon inte klarar själv ska kommunerna erbjuda den äldre biståndsbedömd hemtjänst på samma sätt som i ett ordinärt boende.
Handisam tycker att det är bra att fastighetsägare genom ett investeringsstöd ges möjlighet att utveckla attraktiva trygghetsbostäder för äldre som uppfyller vissa krav på tillgänglighet och trygghet. Detta arbete får inte ske på bekostnad av arbetet med att kommunens särskilda boendeformer ska ha en fullgod bostadsstandard, hög tillgänglighetsnivå och till exempel uppfylla arbetsmiljölagstiftningens krav på en god arbetsmiljö.
Handisam tycker att det är bra att trygghetsbostäderna har gemensamhetslokaler som bidrar till social samvaro och aktiviteter för de som bor där. De äldre som bor i trygghetsbostäder har i regel förmågan att fortsatt leva ett aktivt liv tillsammans med andra.
Hög ålder ska vara ett självständigt skäl för att flytta till ett trygghetsboende.
Handisam anser att uppföljning och utvärdering av den nya boendeformen trygghetsbostäder görs redan från start och att man inte väntar fem år med en sådan undersökning.
4.3 Behov av forskning och utveckling
Ett av delegationens förslag är att stimulera forskning och utvecklingsarbete som ökar kunskapen om särskilda boenden/vård- och omsorgsboenden, inklusive korttidsvård, och nya boendeformer anpassade för äldre.
Bra förslag. Ett område med stort behov av forskningsbaserad kunskap är inom IT-produkter och system om ny teknik i boendet och om nya tjänster som följer med informationssamhället. Detta är grundläggande för att undvika att stora grupper utestängs från centrala delar av tjänsteutbudet.
I delegationens kunskapsöversikt om olika boendemiljöer för äldre lyfter författaren fram att de flesta äldre vill bo kvar i sin bostad så länge som möjligt, men att det finns också vändpunkter då individen kan ändra uppfattning och trots allt föredrar att flytta till ett annat boende. Handisam instämmer att det är av avgörande betydelse för äldres aktivitet, delaktighet, hälsa och livskvalitet att aktörer med ansvar för bostadsförsörjning, planering, beslut och genomförande är lyhörda för individens unika situation och att valet kvarstår att ger stöd i befintlig bostad eller underlätta för annan tryggare boendeform.
5.1 Den tekniska utvecklingen
Delegationen föreslår att höjd nivå enligt svensk standard för byggnadsutformning används vid nybyggnation av trygghetsbostäder och särskilda boendeformer/vård- och omsorgsboende. Vidare föreslår delegationen att samverkan mellan kommuner, landsting/motsvarande och bostadsföretag intensifieras så att teknikstöd i bostäder anpassade för äldre kan introduceras på ett kostnadseffektivt sätt.
Utredningen har som mål att öka kvalitet och effektivitet i vård och omsorg för de äldre. Generella lösningar där allas behov tillgodoses är det första alternativet. Om det inte räcker till för att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet kan särskilda insatser och olika individuella stöd och hjälpmedel övervägas.
En övervägande del av personer med funktionsnedsättningar är äldre. I takt med att allt fler blir äldre och att allt fler behandlas för olika sjukdomar och skador ökar antalet äldre användare av hjälpmedel liksom behovet av anpassade produkter, tjänster och miljöer. Vardagsteknik och en tillgänglig miljö har så stor betydelse för äldre personers hälsa. Hörapparaten är oumbärlig för det sociala umgänget, en god belysning för att kunna läsa och orientera sig. Rollatorn är nödvändig för att själv kunna förflytta sig och därmed kunna vara socialt aktiv. Att kunna laga sin mat, äta själv, sköta sin hygien - att klara de vardagliga aktiviteterna – är för äldre av oerhörd betydelse och en tillgänglig bostad är ofta en nödvändighet för detta. En anpassad miljö är likaså av vital betydelse för att personal och anhöriga ska kunna ge stöd åt äldre med olika funktionsnedsättningar.
Handisam instämmer om att det är angeläget att kommuner och landsting samverkar med bostadsföretagen så att teknikstöd kan introduceras på ett kostnadseffektivt sätt utan att möta hinder på grund av oklarheter om vem som bär kostnadsansvaret. Utvecklingen inom informationstekniken förändrar villkoren för information och kommunikation. Delaktighet och demokrati ställs här på sin spets för personer med funktionsnedsättningar.
5.4 Bostadsanpassningsbidrag
Delegationens bedömning är att bostadsanpassningsbidrag bör även i fortsättningen beviljas efter individuell prövning. Delegationen anser vidare att någon garanti för att återställningsbidrag ska utbetalas inte behövs. För generella förbättringar av bostäder och boendemiljöer föredrar delegationen däremot ett särskilt tillgänglighetsbidrag.
Handisam anser att garanti behövs för att återställningsbidrag kan utbetalas eftersom bostadsrättsföreningar och privata värdar kan vägra bostadsanpassning. Handisam har fått klagomål från individer som beviljats bostadsanpassningsbidrag från kommunen men inte fått bostadsrättsföreningens tillstånd att genomföra åtgärden eftersom den anser att en ramp, en trapphiss eller en dörröppnare förfular deras fastighet. En garanti att bostaden återställs kan underlätta livet för många äldre med funktionsnedsättning.
5.5 Indelningen i byggnadstyp enligt fastighetstaxeringslagen
Delegationen anser att det är angeläget att rättstillämpningen när det gäller särskilda boendeformer är likartat över landet. Delegationen föreslår bland annat att servicehus omvandlas till seniorbostäder och klassificeras som hyreshus.
Handisam noterar att den fysiska utformningen av trygghetsbostäder och servicehus påminner om varandra men att de i förslaget klassas som skilda bostadstyper. En mer relevant klassning skulle kunna vara trygghetsbostad istället för seniorbostad. Handisam vill också lyfta fram en risk att samhället får ett mer segregerat boende. Det är önskvärt att äldre integereras i samhället och att samhället återspeglar mångfalden.
Handisam stödjer rapportens förslag men vill betona att funktionshinderperspektivet beaktas vid förslagens genomförande.
Funktionshinderperspektivet innebär att all planering och genomförande utgår ifrån att människor har olika förmågor. Därför är det viktigt att bevaka att funktionshinder inte uppstår i mötet mellan individen och samhället. Det kan handla om svårtillgänglig information, trappor och trösklar, och inte minst attityder som stänger ute människor. Ett mål är att nå en samhällsgemenskap med mångfald som grund och att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet. Vilket kan vara ett bra sätt att implementera delar av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige ratificerade i december 2008.
Beslut i detta ärende har fattats av stf. generaldirektör ElseMarie Brisenhorn. Utredare Birgitta Mekibes har varit föredragande.
Handisam
ElseMarie Brisenhorn Birgitta Mekibes
stf. generaldirektör utredare