Yttrande
2009-09-29
Diarienummer: 2009/0073
Utbildningsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (DS 2009:25)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, är statlig förvaltningsmyndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Den övergripande uppgiften är att ur ett mångfaldsperspektiv främja ett strategiskt och effektivt genomförande av den nationella handikappolitiken. I uppdraget ingår att bistå regeringen med underlag för en effektiv styrning och att stödja, aktivt stimulera och förmå aktörer på olika nivåer i samhället att beakta de handikappolitiska målen i sin verksamhet. Handisam bidrar också genom stöd och samordning till att de myndigheter som har ett särskilt ansvar för handikappfrågor utvecklar sitt arbete med att genomföra handikappolitiken.
Sammanfattning
- Handisam förutsätter att den nya terminologin inom området för funktionshinder beslutad av terminologirådet hos Socialstyrelsen används i den fortsatta beredningen av den nya skollagen och får fullt genomslag i propositionen till riksdagen.
- Handisam anser att vissa förtydliganden i skollagen avseende tillgänglighet är motiverade för att Sverige ska kunna anses ha fullgjort sina skyldigheter proaktivt i enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i den anda som anförs i den föreslagna portalparagrafen i skollagen.
- Handisam föreslår att 2 kap. 5 § kompletteras med en bestämmelse med innebörden att godkännande till en fristående skola inte ska lämnas om det kan antas att skolans lokaler har betydande brister i tillgänglighet som inte kan åtgärdas till en rimlig kostnad.
- Handisam föreslår att en skyldighet skrivs in i skollagen att skolhuvudmannen ska verka för att arbetsmiljön för eleverna inklusive information, kommunikation och den informationsteknik som används, ska utformas så att den kan användas av alla elever i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.
- Handisam stödjer förslagen om särskilt stöd och ser särskilt positivt på förtydligandena kring processen runt åtgärdsprogram.
- Handisam ser positivt på de ökade möjligheterna att överklaga och stödjer förslagen.
Övergripande synpunkter
Allmänt bör framhållas att Skollagsberedningens ambition att stärka rättighetsperspektivet jämfört med den nu gällande skollagen, har gett betydande förbättringar avseende stärkta rättigheter för elever i behov av särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning. Sverige har också nyligen ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, SÖ 2008: 26. I översättningen av den nya konventionen har beaktats de definitioner som Terminologirådet hos Socialstyrelsen har beslutat den 4 oktober 2007 beträffande ett antal termer på det handikappolitiska området. Termerna funktionsnedsättning och funktionshinder har där getts följande definitioner: Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Regeringen anförde i propositionen om ratificeringen, Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2008/09:28, att den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand. Handisam förutsätter därför att den nya terminologin inom området för funktionshinder används i den fortsatta beredningen av den nya skollagen och får fullt genomslag i propositionen till riksdagen. Utredningen om LSS kan tjäna som ledstjärna för hur termerna kan ändras utan att någon förändring av innebörden i dem kan ifrågasättas.
Huvudmotivet för att ändra termerna är den tydliga kopplingen som föreslås till mänskliga rättigheter i den föreslagna portalparagrafen i skollagen. Av samma skäl bör skyldigheterna i konventionen även i övrigt få genomslag. Vissa tillägg till lagen är, enligt Handisams uppfattning, motiverade för att Sverige ska kunna anses ha fullgjort sina skyldigheter proaktivt i enlighet med konventionen i den anda som anförs i den föreslagna portalparagrafen i skollagen. Handisams förslag för detta redovisas nedan i anslutning till kapitel 2 och 5.
En annan aspekt är att det ur ett rättighetsperspektiv bör finnas ett diskrimineringsskydd i skolan motsvarande det som finns i arbetslivet med arbetsgivarens ansvar för skäligt stöd och anpassning. Detta utreds för närvarande i annan ordning på Integrations- och jämställdhetsdepartementet. En sådan bestämmelse om skälig anpassning skulle komplettera Handisams förslag.
2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning m.m.
Mot bakgrund av konventionen och elevers rätt att välja skola med därtill kopplade bestämmelser är det inte rimligt att fristående skolor, som har stora tillgänglighetsbrister, ges godkännande. Som övriga bestämmelser är utformade kommer kommunen kunna utnyttja sin möjlighet att hänvisa till att det uppstår betydande ekonomiska konsekvenser när en elev med funktionsnedsättning väljer en skola som har fått godkännande och är otillgänglig.
För att lösa problemet föreslår Handisam att 2 kap. 5 § kompletteras med en bestämmelse med innebörden att godkännande till en fristående skola inte ska lämnas om det kan antas att skolans lokaler har betydande brister i tillgänglighet som inte kan åtgärdas till en rimlig kostnad.
3 kap. Barn och elevers utveckling mot målen
Handisam stödjer förslagen om särskilt stöd och ser särskilt positivt på förtydligandena kring processen runt åtgärdsprogram.
5 kap. Trygghet och studiero
Tillgänglighet är en viktigt allmän princip i enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmiljölagen omfattar förbättring av tillgänglighet för enskilda elever. Men det är oklart om Arbetsmiljölagen kräver generella förbättringar för alla som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handisam anser mot denna bakgrund att tillgänglighet som kvalitetsmål för alla elever i skolmiljön eller det ”universellt utformade”, bör förtydligas i skollagen. Handisam föreslår därför att en skyldighet skrivs in i skollagen att skolhuvudmannen ska verka för att arbetsmiljön för eleverna inklusive information, kommunikation och den informationsteknik som används, ska utformas så att den kan användas av alla elever i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.
I anslutning till att lagen träder i kraft bör den Specialpedagogiska skolmyndigheten ges i uppdrag att ta fram en vägledning till stöd för skolhuvudmännen om hur brister i tillgänglighet kan identifieras och undanröjas. Uppdraget bör ges i samverkan med Handisam och Arbetsmiljöverket.
Handisams förslag motiverar att rubriken för kapitlet ändras till: ”Arbetsmiljö, trygghet och studiero”.
26 kap. Överklagande
Handisam ser positivt på de ökade möjligheterna att överklaga och stödjer förslagen.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg. Utredare Hans von Axelson har varit föredragande.
Carl Älfvåg Hans von Axelson
Generaldirektör Utredare