Yttrande
2009-01-30
Diarienummer: 2009/0203
Näringsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Remissvar angående Energimyndighetens rapport ”Offentlig upphandling av energirelaterad utrustning”, N2007/3478/E
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, är en central förvaltningsmyndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Handisams huvuduppgift är att skapa förutsättningar för ett strategiskt och effektivt genomförande av den nationella handikappolitiken. I det ingår bland annat att utvärdera det handikappolitiska arbetet, förse regeringen med underlag för styrning och att stödja myndigheters och andra aktörers arbete med tillgänglighet.
Handisam ställer sig i huvudsak positiv till Energimyndighetens förslag om offentlig upphandling av energirelaterad utrustning men saknar genomgående ett funktionshinderperspektiv i rapportens förslag och bakgrundsanalys.
Den bärande idén i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, funktionshinderperspektivet, innebär att man i all planering och genomförande utgår ifrån att människor har olika förutsättningar. Enligt första paragrafen i förordning 2001:526 ska myndigheter under regeringen ”utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen”. Med den utgångspunkten ska produkter, tjänster och miljöer utformas så att de kan användas av så många som möjligt. I takt med att de generella lösningarna fungerar för fler minskar behovet av kostnadsdrivande särlösningar.
För att funktionshinderperspektivet ska få genomslag är det viktigt att se skillnaden mellan vad som är en funktionsnedsättning och vad som är ett funktionshinder. Det senare är inte en individuell egenskap utan beskriver hinder i miljö och omgivning som hindrar en persons möjligheter att delta jämlikt. Vilka processer som funktionshindrar är en viktig utgångspunkt för att förbättra samhället och skapa likvärdiga möjligheter för personer med funktionsnedsättning. ´
Den andra huvudprincipen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är ansvars- och finansieringsprincipen. Denna princip innebär att varje samhällsaktör ska utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig och användbar för alla medborgare samt att kostnaderna för tillgänglighetsskapande åtgärder ska finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten.
Flertalet förslag i rapporten gällande krav på energieffektivitet bör parallellt innefatta krav på tillgänglighet. Den nya lag om offentlig upphandling, LOU, som trädde i kraft i januari 2008, anges i 6 kap § 1 att ”När det är möjligt bör specifikationerna bestämmas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på samtliga användares behov”.
Det underlättar att redan i kravspecifikationen peka på att se bortom den befintliga situationen och planera för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av den investering som görs i upphandlingen. Krav som kan underlätta för alla oavsett funktionsförmåga, tillgänglighetskrav, kostar marginellt extra, om de ställs vid det ursprungliga investeringstillfället jämfört med kostnaderna för särlösningar och specialanpassningar i efterhand. Tillgänglighetskrav har därmed en positiv och tydlig effekt på energieffektivitet. Detta är ett starkt argument för att det kräver insatser för en god beställarkompetens i tillgänglighetsfrågor för att säkerställa långsiktighet av upphandlande varor och tjänster. En god beställarkompetens leder i sin tur till en ökad konkurrens både bland beställarna och bland leverantörerna.
Denna vikt av rätt agerande vid investeringstillfället gör att offentlig upphandling hamnar i fokus och att tillgänglighet parallellt med energieffektivitet bör ingå i LCC analyser och i upphandlingskriterier. Tillgänglighetsfrågorna bör ingå i de samordnade insatserna för energieffektivisering.
Övriga kommentarer:
Ett problem med LOU är det faktum att intresset att vara med på marknaden gör att upphandlaren vill ha med så många leverantörer som möjligt och därför i mån av möjlighet undviker krav som kan uppfattas bli exkluderande. Bindande krav måste därför övervägas mot konkurrensfördelar för att vara gynnande i upphandlingsprocessen och på sikt medföra att högre krav införs. De vanligt förekommande uppläggen i ramavtalen med många leverantörer, ibland dessutom med mängder av återförsäljare, försvårar ett preciserade av krav. En bättre förutsättning för att integrera nya krav hos leverantören är konkurrens i enskilda upphandlingar snarare än via ramavtal.
Ett alternativ till krav i upphandlingsförfarandet finns, enligt LOU, ytterligare möjlighet att ställa krav genom tillkommande avtalsvillkor. Det finns en pågående trend där inköp av funktioner, snarare än varor, ökar. Det är mer komplext och därmed svårare att ställa koncisa krav på funktioner och tjänster i förhållande till varor. Krav på funktioner bör därför kompletteras med löpande uppföljning under avtalets gång. Ett systematiskt uppföljningsarbete ger i sin tur en grund för enhetlighet och leder även till en stramare modell. Incitament som komplement till krav är en möjlighet, vilket kan vara av särskild vikt för branscher som är hårt prispressade. Ett sådant exempel är lokalvården, vilket i sig innefattar en bred mängd av funktionshinderaspekter att ta hänsyn till.
Det har framförts att kontinuitet i valet av leverantörer kan vara ett kvalitetsmått. Svårigheter med en verksamhet som förutsätter kontinuitet är att införa alltför många nya krav. En god verksamhetsutveckling förutsätter ombyten i leverantörsleden vilket ger argument för tydliggörande av nya krav. Detta förutsätter anpassningar i produktionen vilket bidrar till att nya tekniker och leverantörer stiger fram. Ny teknik och nya leverantörer medför i sin tur bättre förutsättningar för framväxten av marknader som gynnar en ökad tillgänglighet till varor och tjänster.
Upphandlingsprocessen ska rymmas inom det i detta sammanhang mycket korta anbudstiderna i en skarp upphandling, där flertalet krav ställs mot varandra. Ett komplement för att påverka utbudet och med tid efterfrågan är framtagandet av gemensamma standarder, vilket rapporten inte har beaktat. Med detta förfarande finns möjligheter att förtydliga kvalitetsaspekter. Fördelen med ett sådant upplägg är att det ger upphov till kontaktytor gentemot leverantörssidan och med god framförhållning därmed framföra den offentliga sektorns krav inom området.
Slutord
Handisam anser sammanfattningsvis att det fortsatta arbetet med åtgärder för ökad upphandling av energirelaterad utrustning ska tillämpa funktionshinderperspektivet liksom ansvars- och finansieringsprincipen.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg. Heléne von Granitz har varit föredragande.
Handisam
Carl Älfvåg Heléne von Granitz
Generaldirektör Utredare