Yttrande
2009-09-07
Diarienummer: 2009/0066
Utbildningsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Remissvar angående Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux (DS 2009:20)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, är central förvaltnings-myndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Handisam främjar ett strategiskt och effektivt genomförande av den nationella handikappolitiken. Bland annat ansvarar Handisam för att övergripande samordna genomförandet av handikappolitiken samt stödja, aktivt stimulera och förmå aktörer på olika nivåer i samhället att beakta de handikappolitiska målen i sin verksamhet. Genom stöd och samordning bidrar Handisam till att de myndigheter som har ett särskilt ansvar för handikappfrågor utvecklar sitt arbete med att genomföra handikappolitiken.
Regeringen vill ha synpunkter på remissen. Promemorian innehåller förslag om en rätt till gymnasial vuxenutbildning för personer med utvecklingstörning. Regeringen efterfrågar särskilt synpunkter på de alternativa förslagen.
Handisams synpunkter
Alternativ 1, kursvalsalternativet utan 25-årsregel samt alternativ 2, programalternativet
Handisam tar inte ställning, en konsekvensanalys utifrån ett funktionshinderperspektiv skulle underlätta ett sådant ställningstagande.
25-årsregel
Handisam ställer sig tveksam till den nya åldersregeln. Elever med funktionsnedsättning kan av olika anledningar på grund av sin funktionsnedsättning ha svårigheter att kunna slutföra gymnasiet under en begränsad tid. De bör därför ges en möjlighet att komplettera eller slutföra sin gymnasieutbildning även om de ansöker om detta före 25 års ålder.
Rätt till gymnasial särvux
Handisam välkomnar arbetsgruppens förslag att stärka rättigheterna för personer med utvecklingsstörning som inte slutfört studier inom gymnasiesärskolan inom särvux. Generellt anser vi att ingen skillnad ska göras mellan olika studerandegrupper. Kommunernas ska även ha en skyldighet att utforma innehållet inom yrkesutbildningarna så de passar för denna grupps förutsättningar och inte göra ett undantag för detta.
Handisam avstyrker däremot förslaget att utbildning i gymnasial särvux ska få pågå under längst fyra år och endast gälla deltagande i nationella kurser. Inom denna elevgrupp finns individer med nedsatt funktionsförmåga som säkerligen kräver längre inlärningsperiod och en längre utbildningstid än fyra år. Det verkar därför inte rimligt att införa den föreslagna tidsbegränsningen. Ett lämpligare sätt skulle kunna vara att utgå ifrån individuella studieplaner där man tar i beaktande de enskilda elevernas förutsättningar.
Handisam är tveksam till förslaget från arbetsgruppen att ”hemkommunen vid behov bör kunna hänvisa sökande till en annan kommun eller landsting” när det gäller studerande inom gymnasial särvux. Handisam anser att detta särbehandlar och försvårar utbildningen för en redan utsatt grupp.
Handisam föreslår att en konsekvensanalys görs för att bedöma hur förslaget påverkar arbetet med att göra utbildning mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Handisam saknar en samlad analys för att se över ändringarna utifrån ett funktionshinderperspektiv.
Bakgrund
Vad innebär en skola för alla? I vårt svar tar vi upp aspekter i förslaget som kan komma att påverka studenter med funktionsnedsättning. Till exempel ska, döva, hörselskadade, gravt synskadade, synskadade, elever med rörelsehinder och individer med sociala eller psykiska funktionsnedsättningar kunna ingå i undervisningen på samma villkor som andra.
Utbildningsnivån bland personer med funktionsnedsättning är lägre än i befolkningen i genomsnitt. Men andelen personer med funktionsnedsättning med eftergymnasial utbildning ökar. År 1996 hade 14 procent eftergymnasial utbildning, 2006 var motsvarande siffra 24 procent. (Arbetsmarknadsstyrelsen och SCB Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 2006 nr 2007:2)
Att kommunerna tog över huvudansvaret från staten i början på 90-talet har skapat stora skillnader mellan skolor i olika kommuner och troligen drivit på utvecklingen med fler friskolor.
Kraven på kostnadseffektivitet har ökat inom skolan. Sedan avregleringen på den svenska skolmarknaden år1992 har antalet friskolor ökat markant. Det har inneburit en ökad möjlighet att välja bort elever enligt Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU pressmeddelande 2008-10-24)
Utbildningsradions program Barnaministeriet Skolfront ringde runt till 80 friskolor. Var tionde skola uppgav blankt nej till elever med funktionsnedsättning trots att de först sagt att det fanns plats (Sveriges radio 2008-10-23, Friskolor avvisar funktionshindrade, www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2394734)
Inskrivning i särskolor kan leda till att dessa elever får en lägre utbildningsnivå. Det leder i sin tur till svårigheter att gå från skola till arbetsliv.
Vi vill också betona att det är viktigt att satsa på alla elever och se till att de som behöver extra stöd och hjälp i skolan kan erbjudas detta. Skolan ska vara likvärdig för alla elever oavsett bakgrund och alla barn har rätt till god utbildning. När barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de behöver leder det till sämre förutsättningar för att lyckas i skolan och senare i arbetslivet.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg. Utredare Birgitta Mekibes har varit föredragande.
Handisam
Carl Älfvåg Birgitta Mekibes
Generaldirektör Utredare