Yttrande
2010-11-16
Diarienummer: 2010/0067
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Enheten för diskrimineringsfrågor
103 33 STOCKHOLM
Handisams Remissvar på Departementspromemorian Bortom fagert tal – Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen. Myndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Sammanfattning
- Handisam anser att utredaren på ett sakligt och klart sätt argumenterar för varför förslaget om bristande tillgänglighet behöver genomföras.
- Handisam anser att den föreslagna lagstiftningen är en förutsättning för att Sverige ska uppfylla konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
- Handisam anser att stimulans för att påskynda tillgänglighetsarbetet bör diskuteras inom ramen för den dialog som utredaren föreslår.
- Handisam anser att nyttan av lagförslaget gäller många fler personer än personer med funktionsnedsättning.
- Handisam anser att utbildningssatsningar om svensk handikappolitik och den nya lagen bör göras till såväl jurister som andra så fort beslut fattats om lagförslaget.
4 Bristande tillgänglighet kan utgöra diskriminering
Handisam stödjer utredarens förslag och vill särskilt framhålla vikten av att förslaget genomförs för att Sverige ska leva upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I detta sammanhang bör betonas att Sverige inom kort ska granskas av FN om hur konventionen genomförts. Handisam ser ett diskrimineringsskydd för bristande tillgänglighet som ett viktigt komplement till övriga insatser i arbetet med att nå de handikappolitiska målen.
4.1 Utgångspunkter
Handisam anser att utredaren på ett sakligt och klart sätt argumenterar för varför förslaget om bristande tillgänglighet behöver genomföras. Ansvaret i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om att införa krav på skäliga åtgärder och de skäl som framförs om varför det behövts ett ambitiöst målprogram i den nationella handlingsplanen, knyts ihop på ett bra sätt.
Det är också viktigt att utredaren lyfter fram att tillgänglighet inte bara berör dem med funktionsnedsättning utan att brister i tillgänglighet är ett generellt samhällsproblem.
Handisam anser att den föreslagna lagstiftningen är viktigt för att Sverige ska uppfylla kraven i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på att individen ska ha lika möjlighet att delta i samhället som andra och att påverka sin egen situation.
Handisam anser också att utredarens argumentation och den helhet som beskrivs kring krav på tillgänglighet överensstämmer med de skyldigheter konventionen i övrigt innehåller.
4.2 Ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet införs
Handisam stödjer förslaget och att de nuvarande bestämmelserna om stöd och anpassningsåtgärder upphävs.
Handisam vill understryka att förslaget inte ska ses isolerat utan får sin främsta betydelse just genom att komplettera och förstärka annan lagstiftning.
Handisam stödjer att en exemplifierande uppräkning av faktorer för skälighetsbedömningen förs in direkt i lagtexten. Möjligheterna för det nya förbudet att fungera effektivt ökar om lagtexten vägleder kring vad skälighetsprövningen innebär.
9 Behovet av särskilda tillämpningsföreskrifter m.m.
Handisam stödjer utredarens bedömning att det inte finns skäl att införa ett allmänt bemyndigande om att utfärda närmare föreskrifter till bestämmelsen om bristande tillgänglighet.
Handisam vill särskilt understryka risken att omfattande och detaljerade tillämpningsföreskrifter riskerar att hämma den flexibilitet, pragmatism och kreativitet som behövs för ett framgångsrikt tillgänglighetsarbete.
Handisam delar bedömningen att riktlinjer, vägledningar och frivilliga standarder är ett viktigt komplement till de tvingande regler som finns i lag, förordning och föreskrift för att visa på vad som är möjligt att göra och hur. Sådana riktlinjer etc. kan också ha stor betydelse vid offentlig upphandling.
10 Dialog om en politik för universell utformning
Handisam är positiv till den föreslagna åtgärden. Handisam delar utredningens uppfattning om hur tillgänglighet bör uppfattas. ”Tillgänglighet bör inte ses som något som ska åstadkommas för att tillfredsställa behovet just hos personer med funktionsnedsättning. I stället är det fråga om att skapa förhållanden i samhällets alla verksamhetsdelar som är funktionella för alla, eller i vart fall för så många människor som möjligt”. Handisam delar också utredningens syn att ”Det finns förmodligen stora effektivitetsvinster att göra i ett samhälle som på detta sätt är omställt till universell utformning”.
Handisam vill framhålla att inom ramen för standardiseringen finns det goda möjligheter att också föra dialogen. Det är viktigt att såväl myndigheter, forskare, branschföreträdare och representanter för slutanvändare deltar.
Ansvars- och finansieringsprincipen är grundläggande för allt arbete med tillgänglighet men Handisam anser att viss stimulans för att påskynda tillgänglighetsarbetet ändå bör diskuteras inom ramen för en sådan dialog som utredaren föreslår. Exempel på ett sådant angreppssätt finns i det finansieringsstöd som kommuner erhållit för att upphandla experthjälp för att rapportera status för enkelt avhjälpta hinder med stöd av öppna jämförelser.
12 Konsekvens- och kostnadsanalys
12.2 Lagförslagets konsekvenser
Nytta för enskilda och samhället
Handisam anser att nyttan av lagförslaget gäller många fler personer än personer med funktionsnedsättning. Erfarenheten säger att den tillgänglighet och användbarhet som är nödvändig för vissa underlättar för många och är bekväm för resten.
Generell tillgänglighet ökar allas möjligheter till ett aktivt och självständigt liv oavsett funktionsförmåga. Det gäller t.ex. personer med barnvagn eller bagage som slipper trappor, hörande i en bullrig miljö som får läsbar information likväl som personer i rullstol eller med hörselnedsättning till följd av ålder.
Det tillgängliga samhället innebär att fler personer kommer att arbeta och använda sina pengar så att det gynnar bl.a. affärsidkare samtidigt som samhällets kostnader för särskilda insatser i form av t.ex. hemtjänst och färdtjänst på sikt kan hållas nere.
Kostnader
Handisam delar utredarens bedömning att kostnaderna för att förbättra tillgängligheten till de verksamheter som omfattas av diskrimineringslagstiftningen främst beror av de krav på tillgänglighet som redan finns i regler och författningar och till följd av de principer som lagts fast av riksdagen för den nationella handikappolitiken.
Handisam kan konstatera att kostnaderna för att genomföra lagförslaget vid sidan av utredarens konsekvensanalys utreds av Statskontoret. Utredningen kommer liksom remissvaren att utgöra kompletterande underlag till beredningen av förslaget.
Kunskap
Handisam bedömer att många av de jurister som ska tolka och besluta om konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen behöver vidareutbildning då de saknar grundläggande kunskaper gällande av riksdagen beslutad handikappolitik. Även personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem bör få utbildning kring det nya förslaget.
Handisam anser att sådana utbildningssatsningar bör komma igång så fort beslut fattats om lagförslaget.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg, utredare Sören Hansson har varit föredragande.
Carl Älfvåg Sören Hansson
Generaldirektör Utredare