Yttrande
2010-03-11
Diarienummer: 2010/0021
Näringsdepartementet
N2010/1557/TE
103 33 STOCKHOLM
Remissvar på Kommissionens meddelande om en handlingsplan för rörlighet i städer
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen. Myndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Sammanfattning
Handisam anser att
- många av förslagen kan förbättras avsevärt om de grundläggande principerna för handikappolitiken tillämpas. Användningen av orden funktionshinder och funktionsnedsättning är otydligt.
- dokumentets text om hållbar rörlighet är otydlig med avseende på att den ska fungera för alla medlemmar i samhället.
- hållbar rörlighet förutsätter att tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning finns med som kvalitetskrav vid all förändring av stadsmiljön.
- planerna för hållbar rörlighet i städer ska leda till generella lösningar som fungerar för alla inklusive personer med funktionsnedsättning.
- kraven för tillgång till medel från strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och Europeiska investeringsbanken ska leda till generella lösningar som fungerar för alla inklusive personer med funktionsnedsättning.
- kvalitetsindikatorerna måste omfatta tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, inte enbart ”personer med nedsatt rörlighet”.
- tydliga krav måste ställas som motiverar transportföretagen att successivt öka tillgängligheten på alla linjer och bytespunkter där tillgängligheten brister.
- transportföretagens information måste medföra att den enskilde resenären själv kan avgöra om hela resan inklusive terminalerna för på- och avstigning är tillgänglig och användbar. Därtill ska självklart informationen vara ständigt aktuell och läsbar även för personer med funktionsnedsättning.
- ett av kriterierna för att tilldelas det särskilda priset angående planer för hållbar rörlighet i städer ska vara att man skapar tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning.
- det är nödvändigt att den generella och särskilda kollektivtrafiken finansieras så att det är ekonomiskt lönsamt med generella förbättringar av tillgängligheten och användbarheten för alla.
Handisams generella synpunkter
Handisam är positiv till många av förslagen men anser att de kan förbättras avsevärt om de grundläggande principerna för handikappolitiken tillämpas. Tillgänglighet och användbarhet för alla (inklusive alla de olikheter som mänskligheten består av) ska vara en del av det naturliga vardagliga arbetet och något som finansieras inom ramen för ordinarie budget.
När generella lösningar inte kan göras tillgängliga för alla ska naturligtvis de särskilda lösningarna komma tillstånd men de lösningarna ska vara undantagen som bekräftar regeln.
Handisam anser att dokumentets text om hållbar rörlighet är otydlig med avseende på att den ska fungera för alla medlemmar i samhället. Användningen av orden funktionshinder och funktionsnedsättning är otydligt. Ordet funktionshinder bör genomgående ändras till funktionsnedsättning(ar).
I propositionen (2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning), som föregick Riksdagsbeslutet att Sverige skulle tillträda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, återfinns följande skrivning under rubriken 3.2.1:
"I översättningen av den nya konventionen har beaktats de definitioner som Terminologirådet hos Socialstyrelsen har beslutat den 4 oktober 2007 beträffande ett antal termer på det handikappolitiska området. De nya termerna har publicerats i Socialstyrelsens termbank. Termerna funktionsnedsättning och funktionshinder har där getts följande definitioner: Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. /…/ Det kan tilläggas att den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand. Det är inte nödvändigt att ändra de nuvarande lagarna och förordningarna enbart för att tillgodose en modernare och mer enhetlig terminologi."
Avsnittsvisa synpunkter
1. Vilken roll kan EU spela?
Handisam anser att hållbar rörlighet förutsätter att tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning finns med som kvalitetskrav vid all förändring av stadsmiljön inklusive gångvägar, allmänna platser och lokaler dit allmänheten har tillträde, terminaler, informations- och betalsystem samt fordon som används i kollektivtrafiken. Därtill måste befintliga hinder för allas delaktighet tas bort.
Om det är omöjligt att skapa tillgänglighet och användbarhet för alla i vissa delar av de generella systemen måste naturligtvis särskilda lösningar för personer med funktionsnedsättning komplettera de generella systemen. Särskilda lösningar brukar dock upplevas kränkande av många som tvingas att använda dem samtidigt som de särskilda lösningarna också brukar vara kostsamma. Av denna anledning är det lämpligt att den som ansvarar för kostnaden av de generella lösningarna också ansvarar för kostnaden av de särskilda lösningarna. Då skapas ett incitament till att successivt göra de generella lösningarna användbara för allt fler människor.
Åtgärd 1 – Skynda på antagandet av planer för hållbar rörlighet i städer
Handisam anser att planerna ska leda till generella lösningar som fungerar för alla inklusive personer med funktionsnedsättning.
Åtgärd 2 – Hållbar rörlighet i städer och regionalpolitik
Handisam anser att kraven för att få tillgång till medel från strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och Europeiska investeringsbanken ska leda till generella lösningar som fungerar för alla inklusive personer med funktionsnedsättning. De krav på tillgänglighet som nu ställs på strukturfonderna beaktas inte i praktiken. Ett undantag är de svenska ESF-projekten där kravet att de ska beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning görs begripligt och hanterbart.
Åtgärd 3 – Transporter för sunda stadsmiljöer
Enligt Folkhälsoinstitutets rapport Onödig ohälsa är den upplevda ohälsan bland personer med funktionsnedsättning 11 gånger större än bland befolkningen i övrigt. En stor del av den upplevda ohälsan beror på bristande tillgänglighet i samhället som i sin tur leder till dålig ekonomi och utanförskap.
Åtgärd 4 – Plattform för passagerares rättigheter inom kollektivtrafik i städerna
Handisam anser att kvalitetsindikatorerna måste omfatta tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning.
I texten anges särskilt ”personer med nedsatt rörlighet”. Handisam vill påtala att ett stort antal andra människor till exempel med nedsatt sensorisk funktion av olika slag till exempel personer med nedsatt syn, hörsel, kognitiv förmåga eller med allergiska besvär eller med mag- och tarmbesvär också måste kunna åka med kollektivtrafik.
Åtgärd 5 – Förbättra tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet
Handisam anser att rubriken är felaktig. Personer med nedsatt rörlighet ska ändras till personer med funktionsnedsättning alternativt Personer med nedsatt funktionsförmåga.
Att kunna resa på samma villkor och med samma värdighet som andra är en mänsklig rättighet. Detta framgår klart av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Handisam anser därför att tydliga krav måste ställas som motiverar transportföretagen att successivt öka tillgängligheten på alla linjer och bytespunkter där tillgängligheten och användbarheten är otillräcklig för personer med funktionsnedsättning.
Även den som ansvarar för nybyggnad, ombyggnad, drift och service av hållplatser och bytespunkter måste ges starka skäl för att förbättra tillgängligheten och användbarheten för alla människor. Även om ansvarsförhållandena för hållplatser och bytespunkter ofta är komplext kan på så vis en kvalitetshöjning till gagn för alla resenärer påskyndas.
Den tillgänglighet och användbarhet som är nödvändig för många människor med funktionsnedsättning underlättar för många fler och är bra för alla. Förbättrad tillgänglighet innebär således förbättrad kvalitet för alla.
Åtgärd 6 – Bättre reseinformation
Transportföretagens skyldighet att lämna information måste enligt Handisam resultera i information som gör att den enskilde resenären själv kan avgöra om hela resan inklusive terminalerna för på- och avstigning är tillgänglig och användbar. Därtill ska självklart informationen vara ständigt aktuell och läsbar även för personer med funktionsnedsättning.
Åtgärd 8 – Kampanj för hållbart rörlighetsmönster
Handisam anser att ett av kriterierna för att tilldelas det särskilda priset angående planer för hållbar rörlighet i städer ska vara att man skapar tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning.
Åtgärd 10 – Forsknings- och demonstrationsprojekt för utsläppssnåla och utsläppsfria fordon
Åtgärd 11 – Internetguide om rena och energieffektiva fordon.
Handisam anser att Kommissionen bör undvika kvalitetskrav som endast stödjer ett område. Genom att även involvera krav på tillgänglighet och användbarhet ökar vinsten för alla. Även andra kvalitetskrav som till exempel brottsförebyggande utformning och krav på trygghet och säkerhet kan naturligtvis läggas till.
Tema 4 – Förbättrad finansiering
Handisam anser att det är nödvändigt att den generella och särskilda kollektivtrafiken finansieras så att det är ekonomiskt lönsamt med generella förbättringar av tillgängligheten och användbarheten för alla. Detta sker till exempel om den som får kostnader för förbättrad tillgänglighet i den generella kollektivtrafiken samtidigt får mindre kostnader tack vare att färre reser med den särskilda kollektivtrafiken.
Åtgärd 14 – Bästa utnyttjande av befintliga finansieringskällor.
Se ovan under Åtgärd 2.
Åtgärd 17 – Inrättande av en informationsplattform för rörlighet i Städer
Handisam anser att åtgärden är intressant om att plattformen uppfyller vedertagna riktlinjer för hur information ska utformas för att alla ska kunna använda den.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg, utredare Sören Hansson har varit föredragande.
Carl Älfvåg Sören Hansson
Generaldirektör Utredare