8

Länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter 2010-2012

Yttrande
2010-03-01
Diarienummer: 2010/0008

 

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Att: Sara Selmros
791 84  Falun

 

Yttrande angående förslaget ”Länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter 2010-2012”

 I egenskap av samverkanspart har Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, inbjudits att lämna ett yttrande avseende förslaget till Länsstyrelsegemensam handlingsplan avseende lika rättigheter och möjligheter.

 

Handisam är central förvaltningsmyndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Myndighetens roll är att ha ett övergripande perspektiv på frågor kring politikens utveckling och resultat. I detta ingår att utvärdera det handikappolitiska arbetet, förse regeringen med underlag och stödja myndigheternas arbete med tillgänglighet och genomförande av politiken.

 

Handisams övergripande synpunkter på förslaget presenteras inledningsvis. Därefter lämnas kommentarer och förslag med hänvisningar till respektive rubrik och sida.

 

Övergripande synpunkter på förslaget

Handisam anser att den förslagna handlingsplanen är gedigen och ambitiös. Den har alla förutsättningar att bli ett mycket bra underlag för länsstyrelsernas arbete med att skapa förutsättningar för allas lika rättigheter och möjligheter. Vidare kommer handlingsplanen att kunna tjäna som ett gott exempel för andra, i första hand statliga myndigheter, men i förlängningen även andra aktörer utanför den statliga sfären.

 

Handisam ser även fram emot att få fortsätta arbetet inom ramen för länsstyrelsernas utvecklingsgrupp. Handisam har redan lämnat över det utbildningsmaterial som myndigheten hittills producerat samt lämnat flera förslag på lämpligt material som tagits fram av andra aktörer. Handisam kommer under året att genomföra ett särskilt uppdrag som handlar om att "genom en riktad informationsinsats stödja i första hand kommuner och landsting i deras arbete med att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom ramen för deras ansvarsområden". Det kommer med stor sannolikhet att finnas öppningar mellan detta uppdrag och arbetet med den länsstyrelsegemensamma handlingsplanen. Det kan till exempel handla om att samnyttja delar av nytt utbildningsmaterial som tas fram.

 

Termer

Handisam vill starkt rekommendera en genomgående termändring. I den användning som förekommer i förslaget ska "funktionshinder" genomgående ändras till "funktionsnedsättning".

 

Vid ett tillfälle (sidan 7) nämns diskrimineringsgrunden "funktionshinder". På två andra ställen (sidan 10) skrivs om "psykiska funktionshinder" respektive "grupper med funktionshinder". Korrekt benämning är "psykiska funktionsnedsättningar" samt "grupper med funktionsnedsättning". Nedan refereras bakgrunden till Handisams rekommendation i termfrågan.

 

I den proposition (2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning), som föregick Riksdagsbeslutet att Sverige skulle tillträda FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, står att konventionens terminologi bör få genomslag i lagstiftningen efter hand, det vill säga i samband med att lagar ändras eller tillkommer. I propositionen återfinns följande skrivning under rubriken 3.2.1:

 

"I översättningen av den nya konventionen har beaktats de definitioner som Terminologirådet hos Socialstyrelsen har beslutat den 4 oktober 2007 beträffande ett antal termer på det handikappolitiska området. De nya termerna har publicerats i Socialstyrelsens termbank. Termerna funktionsnedsättning och funktionshinder har där getts följande definitioner: Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. /…/ Det kan tilläggas att den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand. Det är inte nödvändigt att ändra de nuvarande lagarna och förordningarna enbart för att tillgodose en modernare och mer enhetlig terminologi."

 

Vidare hänvisas till betänkandet "Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter - ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden (SOU 2010:7)" som presenterades den 2 februari 2010. Där föreslås att termen ändras till "funktionsnedsättning" i hela diskrimineringslagen.

 

På sidan 10 står förekommer termen "synskadade". Handisam rekommenderar skrivningen "personer med nedsatt syn".

 

På flera ställen finns skrivningen "tillgänglighetsanpassning" eller "tillgänglighetsanpassad". Denna skrivning är inte fel, men Handisam anser att det är mer framåtsyftande och ligger bättre i linje med det generella anslaget inom handikappolitiken, att använda "tillgängliggörande" eller "tillgänglighetsförbättra". En "tillgänglighetsanpassad" toalett kan med fördel kallas "tillgänglig toalett" eller "toalett för alla". Termen "anpassning" signalerar att någon inte passar in i en norm och därför måste en särlösning skapas.

 

A. Organisation

Sidan 3, första stycket:

"Den gemensamma handlingsplanen täcker in samtliga de handlingsplaner som finns för en statlig arbetsgivare; handlingsplan för jämställdhet samt lönekartläggning, rutiner vid trakasserier och kränkande särbehandling, handlingsplaner för tillgänglighet samt skyldighet att anställa efter förtjänst och skicklighet."

 

Sidan 5, ”delmål” samt ”åtgärd”:

"Varje länsstyrelse har en aktuell handlingsplan för jämställdhet och gör kontinuerlig lönekartläggning enligt diskrimineringslagen."

 

"Gemensam mall för handlings- och åtgärdsplanen (d.v.s. för jämställdhetsplanen) ska tas fram."

 

Handisam uppfattar förslaget som att Länsstyrelsernas gemensamma handlingsplan ska innefatta de olika planerna som anges ovan, men att dessa planer, var och en, ska finnas kvar som separata dokument vid respektive länsstyrelse. Handisam menar att detta i så fall är en onödigt omfattande flora av olika dokument som leder till merarbete, risk för förvirring och bristande helhetssyn. I diskrimineringslagen står att arbetsgivaren vart tredje år ska ”upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete”. Det står emellertid inte att åtgärderna enligt 3 kap. 4-9 §§ (med flera) inte kan vara infogade i en plan för lika rättigheter och möjligheter, istället för att finnas i en separat plan för jämställdhetsarbetet.

 

I första stycket på sidan 5 nämns även att Diskrimineringsombudsmannen framfört att det kan underlätta arbetet mot diskriminering att samla allt förebyggande arbete i en ”plan för lika rättigheter och möjligheter”. Detta resonemang, som är fundamentalt för helheten i det Länsstyrelsegemensamma förslaget, borde även kunna tillämpas i delarna, vid varje länsstyrelse.

 

Handisam föreslår därför att dokumenten ”Handlingsplan för jämställdhet”, ”Rutiner vid trakasserier och kränkande särbehandling” samt ”Handlingsplan för tillgänglighet” slopas och att de delar som finns i respektive plan vävs samman där det är möjligt, och redovisas separat där så krävs, Krav gäller för exempelvis lönekartläggning respektive handlingsplan för jämställda löner. Detta tillvägagångssätt skulle ligga i linje med Diskrimineringsombudsmannens resonemang, skapa färre dokument och en mer logisk helhet.

 

Det formmässiga (ej innehållsliga) demonterandet av jämställdhetsplanen respektive tillgänglighetsplanen skulle motverka särtänkandet och hierarkierna mellan de olika diskrimineringsgrunderna. Vidare skulle inriktningen på arbetet harmoniera med betänkandet ”Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter - ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden (SOU 2010:7)”. Där föreslås bland annat att jämställdhetsplaner avskaffas. Istället menar utredaren att aktiva åtgärder ska bedrivas på samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet ska beskrivas i ett program som upprättas vart tredje år och följs upp årligen. Även om detta endast handlar om ett förslag bedömer ändå Handisam att utvecklingen går i riktning mot att ingen diskrimineringsgrund ska vara viktigare än någon annan i det förebyggande arbetet. I utredarens förslag kvarstår dock kravet på att arbeta med lönekartläggning utifrån kön, vilket inte Handisam på något sätt ifrågasätter.

 

Slutligen så skulle detta arbetssätt bättre sammanlänkas med helhetsgreppet som tas i ”Länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter 2010-2012”.

 

C. Kommunikation

Sidan 10, andra stycket:

"2010 är det år, då enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet ska vara undanröjda. Det ställer särskilda krav på att länsstyrelserna genomför insatser för att göra sin information tillgänglig för grupper med funktionshinder." 

 

Här verkar förekomma en missuppfattning eller sammanblandning. Bestämmelsen om enkelt avhjälpta hinder återfinns i Plan- och bygglagen och avser fysisk miljö. Enkelt avhjälpta hinder ska omedelbart undanröjas i publika lokaler och allmänna platser för att dessa ska bli mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Insatserna kan handla om att åtgärda mindre nivåskillnader, montera automatiska dörröppnare eller att sätta kontrastmarkeringar på första och sista trappsteget. Det finns dock en viss koppling till informations- och kommunikationsarbetet då enkelt avhjälpta hinder även innefattar skyltning i fysisk miljö. Ansvaret för att åtgärda hindren vilar på fastighetsägaren och kommunen ska kontrollera att det blir gjort. Länsstyrelsen ska i sin tur utöva tillsyn över kommunernas tillsyn.

Övriga synpunkter i detta avsnitt är att Handisam saknar följande insatser:

  • All information bör skrivas på klarspråk, vilket även framhålls i den nya språklagen.
  • Grundläggande information ska finnas på teckenspråk
  • Åtgärder som rör tillgänglig formgivning saknas.

För vidare information om ovanstående punkter hänvisas till Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet.

 

Bilaga 1. Indikatorer till effektmål

Sidan 13, tredje stycket, "indikator":

"Anställdas fördelning på kön, ålder, etnicitet"

Handisam förstår att det går att räkna och mäta avseende diskrimineringsgrunderna kön och ålder, men myndigheten skulle gärna se ett mer utvecklat underlag över hur länsstyrelserna, rent metodiskt, avser att mäta/räkna ”etnicitet”.

 

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektör och utvecklingschef ElseMarie Brisenhorn efter föredragning av utredare
Mikael Wahldén.

 

Handisam

 

ElseMarie Brisenhorn                                             Mikael Wahldén     
Ställföreträdande generaldirektör                             Utredare

Senast uppdaterad 2011-10-27 Till sidans överkant