Yttrande
2010-11-24
Diarienr: 2010/0086
Miljödepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över Miljödepartementets remiss över förslag till ny plan- och byggförordning, M2010/3420/R
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen. Myndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Sammanfattning
Handisam ställer sig i huvudsak positivt till förslaget om ny plan- och byggförordning. Den blir tydligare genom ett modernare språkbruk och tydliga definitioner. Förslaget om kapitelindelning och struktur som i största möjliga utsträckning följer strukturen i plan- och bygglagen (2010:900) bidrar även det till ökad tydlighet. Däremot kan det vara svårt att förstå innebörden av många paragrafer på grund av alla detaljerade hänvisningar till PBL. Här följer några kommentarer.
- Handisam anser att gränsen mellan fritidshus och permanentbostäder är otydligt definierad eftersom fritidshus ofta permanentas. Det framtida bostadsbeståndet riskerar att bli otillgängligt för personer med funktionsnedsättning eftersom tillgänglighetskraven för fritidshus är svaga.
- Handisam anser att skyltar inte ska befrias från bygglov. För många och otydliga skyltar försvårar orienterbarheten för personer med synnedsättning och kognitiva funktionsnedsättningar. Även personer med elöverkänslighet riskerar att drabbas negativt om kontrollen på skyltning släpps.
- Handisam anser att Boverket även fortsättningsvis ska bemyndigas att meddela föreskrifter för allmänna platser och andra anläggningar än byggnader.
Remissen i korthet
Miljödepartementet har översänt remiss över förslag till ny plan- och byggförordning. Remissen består av förslag till ny plan- och byggförordning (daterad 2010-08-23), en bakgrundspromemoria (daterad 2010-08-19) samt en komplettering av remiss med förslag till ny plan- och byggförordning (daterad 2010-09-20)
Eftersom en ny plan- och bygglag förväntas träda i kraft den 2 maj 2011 har följaktligen en ny plan- och byggförordning föreslagits. Den nya förordningen ersätter den gamla plan- och byggförordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, förordningen om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk och förordningen om funktionskontroll av ventilationsanläggningar.
Handisams remissvar baseras på följande förutsättningar
Den nya FN-konventionen ska vara vägledade för svensk lagstiftning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ratificerades av Sverige i december 2008 och trädde i kraft den 14 januari 2009. Artikel 9 handlar om tillgänglighet. Här åläggs staterna bland annat att ”vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön” och ”säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning”.
I dagsläget arbetar regeringen med att ta fram en nationell strategi för handikappolitiken som ska gälla fram till 2016. Strategin kommer att ha den nya konventionen som utgångspunkt.
Annan lagstiftning som kan driva på utvecklingen mot ett tillgängligare samhälle är ett föreslaget tillägg till den nuvarande diskrimineringslagen. Förslaget finns i skriften ”Bortom fagert tal- om bristande tillgänglighet som diskriminering”, (Ds 2010:20) som håller på att remissbehandlas. Förslaget innebär bland annat att om en person med nedsatt funktionsförmåga missgynnas på grund av att skäliga åtgärder inte vidtagits, till exempel i den byggda miljön, så kan personen bli berättigad till skadestånd.
Handisams synpunkter
1 Kap. inledande bestämmelser
Definitioner:
Handisam välkomnar de föreslagna definitionerna men anser att vissa klargöranden behövs för att det ska vara tydligt hur förordningen ska tillämpas.
Vissa begrepp i förordningstexten är oklara
- Handisam anser att det behövs förtydligande illustrationer som visar vad som avses med vissa definitioner, t ex byggnadshöjd, våning.
- Handisam anser att det saknas en förklaring till vad ”mycket stor omgivningspåverkan” innebär när det gäller skyltar?
- Handisam anser att det är en brist att ”fritidshus” inte definieras. Se nedan.
3 kap . Krav på byggnadsverk och anordningar
Användningen av begreppet fritidshus i förordningen förekommer på olika platser. Men begreppet är inte tydligt definierat. Gränsdragningen mellan fritidshus och permanenthus är otydlig. Det bör uppmärksammas att det förekommer mellanformer där det är svårt att avgöra vad som är fritidshus och vad som är permanent bostad. Idag byggs ofta fritidshus så gediget att de under långa perioder kan bebos under alla årstider. Ofta övergår de till att bli permanentbostäder.
Handisam anser att det är en brist att fritidshus som kan permanentas tillåts byggas med lägre grad av tillgänglighet än permanentbostäder.
Handisam anser att även allmänna platser måste omfattas.
Handisam anser att då bedömning görs av behovet av tillgänglighet och användbarhet ska den nya FN-konventionen och det föreslagna tillägget i diskrimineringslagen särskilt beaktas.
Brandskydd
Handisam anser att det i 9 § 4 bör framgå att kraven på utrymning/räddning gäller alla personer oavsett funktionsförmåga.
6 kap. lov- och anmälningsplikt
Lovplikt för andra anläggningar än byggnader
I förslaget befrias tunnlar och bergrum för exempelvis väg, järnväg, tunnelbana från lovplikt.
Handisam anser att tunnlar och bergrum för väg, järnväg, tunnelbana inte ska undantas från lovplikt. En slopad lovplikt riskerar att minska ”frångängligheten” vid eventuella katastrofsituationer i tunnlar, vilket kan göra att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ha svårt att evakueras. Vissa bergrum används som museum och visningsobjekt, tillgängligheten och frångängligheten från dessa är lika viktig som för byggnader.
Lovplikt för skyltar och ljusanordningar
Förslaget till lättnader vad gäller bygglovsplikt framställer att endast skyltar och ljusanordningar med "mycket stor omgivningspåverkan" framöver ska vara lovpliktiga.
Handisam är tveksam till slopad bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar som inte har mycket stor omgivningspåverkan i områden som omfattas av detaljplan. Anledningen är att redan idag förekommer förvirrande skyltning vilket försvårar orienterbarheten för personer med synnedsättning och kognitiva funktionsnedsättningar. Med minskad lovplikt riskerar stadsmiljön försämras och det kan bli svårt att vidmakthålla en god harmonisk byggd miljö.
Många affärsinnehavare och företag vill exponera sina verksamheter maximalt. Med detta förslag kan vi vänta oss en utökning av neonskyltar och andra blinkande ljusstarka skyltar. Redan idag påverkas boende av elintensiva miljöer. En utökning kan vara till nackdel för boende, speciellt för personer med elöverkänslighet.
Handisam anser att det i princip ska krävas bygglov för alla skyltar och ljusanordningar.
10 kap. Bemyndiganden
I 13 § ges möjlighet för Boverket att meddela föreskrifter för tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader som behövs för tillämpningen av 8 kap. 9§. Denna paragraf omfattar emellertid endast tomt.
Handisam menar att Boverket ska ha bemyndigande att meddela föreskrifter även för allmänna platser och andra anläggningar än byggnader. Det behöver även kunna meddela föreskrifter för 8 kap 12§ andra stycket första meningen.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg, utredare Birgitta Mekibes har varit föredragande.
Carl Älfvåg Birgitta Mekibes
Generaldirektör Utredare