Yttrande
2010-01-11
Diarienr: 2009/0101
Miljödepartementet
103 33 Stockholm
REMISSVAR
Myndighet för hållbart samhällbyggande - en granskning av Boverket (SOU 2009:57)
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen. Myndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Samhället idag påverkas bland annat av globalisering, framsteg inom informationsteknologin och en åldrande befolkning. Sverige definierade sitt handikappolitiska mål i en nationell handlingsplan som sträcker sig till och med 2010. Den ses nu över. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ratificerades av Sverige i december 2008. Den ska nu implementeras.
Sammanfattning av Handisams synpunkter
Handisam välkomnar betänkandet av utredningen om Boverket.
Handisam tillstyrker, med vissa synpunkter och reservationer.
- Handisam stödjer att Boverket på nationell nivå ska vara samordnare av samhällsplaneringen och att regeringen utvecklar en samlad politik för ett hållbart samhällsbyggande. Det behöver klargöra vad ett hållbart samhällsbyggande innebär. Handisam anser att den sociala dimensionen av ett hållbart samhällsbyggande behöver definieras bättre.
- Handisam stödjer att Boverket genom instruktion även fortsättningsvis ska ha ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till verkets ansvarsområde. Fast Handisam föreslår att enligt Socialstyrelsens terminologi bör begreppet ”Handikappfrågor”, ersättas med ”Funktionshinderfrågor”.
- Handisam är positivt inställd till att Boverket får forskningsmedel att fördela, men i utredningen finns brister i underlaget och det är svårt att förstå hur gränsdragningen mot andra forskningsråd ska dras. I rådet bör det finnas kompetens om forskning om tillgänglighet och användbarhet för alla oavsett funktionsförmåga.
Handisams synpunkter
- I remissen ställs särskilda frågor som regeringen önskar synpunkter på:
Förslaget att Boverket bör få till uppgift att fungera som nationellt samordningsorgan i frågor om samhällsplaneringen. Vad bör i så fall ingå i denna roll?
- Behöver ansvarsfördelningen och relationen mellan Boverket och andra myn-digheter förtydligas? Om så, hur bör detta ske?
- Vilka uppgifter bör Boverket prioritera den närmaste framtiden?
- Saknas något i Boverkets instruktion? Bör några uppgifter utgå?
Boverket som nationellt samordningsorgan i frågor om samhällsplaneringen
Utredningen bedömer att det behövs en statlig myndighet med ansvar för långsiktigt hållbart samhällsbyggande.
Handisam tillstyrker utredningens förslag om att regeringen bör utveckla en samlad politik för ett hållbart samhällsbyggande och att Boverket ska fungera som ett nationellt samordningsorgan i frågor som rör samhällsplanering. Som nationellt samordningsorgan i frågor om samhällsplanering bör Boverket få en tydlig roll gentemot andra myndigheter samt ett uttalat medborgarperspektiv.
Samtidigt behöver regeringen klargöra vad en myndighet för hållbart samhällsbyggande innebär. I utredningen lyfts miljö- och klimatfrågorna fram, men samhällsbyggandet ska inkludera alla människor. Handisam anser att den sociala dimensionen av ett hållbart samhällsbyggande behöver definieras bättre.
Frågan om hållbar samhällsutveckling lyfts alltmer som det viktigaste utvecklingsområdet inom samhällsbyggandet. Tyvärr tonas den sociala dimensionen ofta ned i skrivningarna. Handisam anser att den sociala dimensionen i det hållbara samhällsbyggande behöver tydliggöras. Den sociala dimensionen omfattar bland annat att miljöer är både tillgängliga och användbara för alla oavsett funktionsförmåga. Frågans betydelse kan vara sådan att den ska ligga på departementsnivå. Handisam anser att det behövs en nationellt bättre samordnad syn på vad det hållbara samhällsbyggandet innebär men att frågan om hur och av vem denna bör formas behöver utredas vidare.
I sammanhanget vill Handisam särskilt hänvisa till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen gäller i Sverige sedan den 14 januari 2009. Den 26 november 2009 tog EU:s ministerråd beslut om att EU ska tillträda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 9 fastslås följande:
"För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna /…/ vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på samma villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bl.a. -a) gälla byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser, samt -b) information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer./…/”
Tydligare ansvarsfördelningen mellan Boverket och andra myndigheter
Utredningen visar att idag saknas en samordnad bostadspolitik. Utredningen konstaterar att regeringens styrning av samhällsbyggandet är splittrad. Fram till 1991 låg myndigheten som höll samman samhällsplaneringsfrågor, byggfrågor och boendefrågor under Bostadsdepartement. Därefter har Boverket legat under flera olika departement och idag ligger myndigheten under Miljödepartementet. I den senaste budgetpropositionen ligger politiken under tre olika utgiftsområden, nämligen Bostadsmarknad, Hållbart samhällsbyggande och Konsumentpolitik.
Handsam instämmer med utredningen att denna sektorisering inom staten påverkar verksamheterna negativt och att den statliga styrningen behöver samordnas. Handisam anser att målet för samhällsbyggandet ska vara att alla människor nu och i framtiden ska tillförsäkras en god miljö och goda sociala levnadsvillkor. Det betyder att byggnaders egenskaper och kvaliteter som är av väsentlig betydelse för människors säkerhet, hälsa och välbefinnande ska följa regler för byggandet som samhället ställt upp. Handisam delar utredningens bedömning att det finns behov av att få till stånd en mer sammanhållen styrning från regeringskansliet.
Handisam har ett väl fungerande samarbete med Boverket i frågor som berör funktionshinderperspektivet. I många av Handisams uppdrag och utredningar deltar även Boverket. Men det finns också gränsdragningsproblem. Det finns överlappningar men också glapp. Handisams uppfattning är att gränsdragningen i regelverk som exempelvis - Boverkets föreskrifter och allmänna råd, -Handisams riktlinjer för tillgänglighet, -Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning och - vissa utrymningsregler behöver tydliggöras. De som planerar och bygger kan ha svårt att veta hur de olika regelverken ska följas och vem som har tolkningsföreträde.
Prioriterade uppgifter
Omvärldsanalysen behöver stärkas: I kommittédirektivet nämns att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i framtiden kan komma att bedömas som diskriminering. Förordning 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken kan ställa förändrade krav på Boverkets verksamhet. Den demografiska utvecklingen med kraftigt ökande antal äldre ställer krav på tillgängligheten till den byggda miljön.
Enligt Handisam har dessa delar inte blivit väl belysta i utredningen utan en slagsida ligger på kraven inom klimatområdet och inte kraven inom tillgänglighetsområdet. Den sociala dimensionen på samhällsbyggandet lyser med sin frånvaro i analyserna.
Boverket skall arbeta medborgarorienterat: Utredningen föreslår att som stöd för Boverkets verksamhet behövs kunskapsuppbyggnad och metodutveckling.
Bygglagstiftningen omfattar regler för medborgarinflytande och FN-konventionen anger att personer med funktionsnedsättning bör ha möjlighet att medverka i beslutsfattande om riktlinjer och program som berör dem. Handisam menar att medborgarinflytande, samråd och påverkan är områden inom vilka det finns ett stort behov av såväl kunskapsuppbyggnad som metodutveckling. Brukarnas/användarnas erfarenheter och behov behöver kanaliseras så att de blir den värdefulla resurs de faktiskt är i planeringsprocessen istället för en belastning såsom de ofta upplevs idag.
Funktionshinderperspektivet innebär att all planering och genomförande utgår ifrån att människor har olika förmågor. Därför är det viktigt att bevaka att funktionshinder inte uppstår i mötet mellan individen och samhället. Det kan handla om svårtillgänglig information, trappor och trösklar. Ett mål är att nå en samhällsgemenskap med mångfald som grund och att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet.
Tolkning av regelverken: Utredningen föreslår att Boverket ger bättre råd och stöd för tolkning och användning av lagstiftningen och vägledning i planerings- byggande- och förvaltningsrelaterade frågor.
Handisam ser positivt på att Boverket föreslås stärka sina telefontjänster mot medborgare och branschfolk, att myndigheten utvecklar handböcker och råd och anvisningar som kan underlätta för samhällsbyggare att följa regelverken. Många frågor om hur man ska tolka regelverken ur tillgänglighetssynpunkt hamnar idag hos Handisam, och detta skulle även underlätta Handisams arbete.
Handisam anser att Boverket behöver bättre klargöra hur regelverken för den fysiska miljön ur ett funktionshinderperspektiv fungerar och hur de ska följas. Ett viktigt område är tillämpningen av PBL. Boverket ska förmedla kunskap, t ex. genom handböcker eller utgivande av råd och anvisningar. PBL är en komplex och omfattande lag. Därför är Boverket nödvändigt som stöd till kommunerna för att åstadkomma en likartad tillämpning av PBL över landet. Tydliga råd och anvisningar är en nyckel för detta. I denna roll ligger också att analysera utvecklingen, uppmärksamma brister i lagen och att föreslå förändringar.
E-förvaltning: Utredningen föreslår att Boverket ska utveckla sina e-tjänster.
Detta anser Handisam är positivt så att alla snabbt och enkelt får del av informationen. Men samtidigt som e-förvaltningen och e-tjänsterna kan underlätta för många medborgare kan den även stänga ute stora grupper, exempelvis äldre och vissa personer med funktionsnedsättning. När dessa tjänster utformas är det viktigt att de följer Handisams riktlinjer för tillgänglighet.
Forskning: Utredningen föreslår att Boverket får ett tillskott för forskningsinsatser på 5 mnkr per år till att börja med som efter hand utökas till ca 20mnkr.
Handisam ser en brist inom forskningsfinansieringen idag att tvärsektoriella forskningsprojekt hamnar mellan stolarna. Handisam har tidigare föreslagit att mer forskningsmedlen ges till tvärsektoriell forskning. Idag bygger exempelvis vissa byggregler på forskning som utfördes på 60-70-talet. Handisam är positivt inställd till förslaget att tillföra Boverket forskningsmedel. Men det behövs ett bättre direktiv. Det måste tydligt framgå att hållbar samhällbyggande innehåller en social dimension, vilken bland annat omfattar tillgänglighet och användbarhet. I rådet bör det finnas kompetens om forskning om tillgänglighet och användbarhet för alla oavsett funktionsförmåga.
Namnet: Utredningen diskuterar ett nytt namn för Boverket
Handisam anser att det är lämpligt att Boverket byter namn i samband med att en ny förordning träder i kraft. Det viktigaste motivet till detta är utredningens förslag om att Boverket ska fungera som ett nationellt samordningsorgan i frågor om samhällsplanering och inte endast boendefrågor, som namnet påskiner. Det är en viktig förändring som bör markeras genom en ändring av myndighetens namn så att det bättre överensstämmer med verksamhetens innehåll. ”Bo” för tankarna till bostäder och inte planering och offentlig miljö. Handisam förordar namnet ”Myndigheten för samhällsbyggande” som även utredningen diskuterat.
Saknas något i instruktionen
I 1§ anges att Boverket har sektorsansvar för miljöfrågor och handikappfrågor. Sektorsansvaret inom området miljö och energi utvecklas i 14 och 15 §§.
Handisam stödjer att Boverket genom instruktion även fortsättningsvis ska ha ett samlat sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till verkets ansvarsområde. Handisam menar att Boverkets sektorsansvar inom handikappolitiken bör specificeras på motsvarande sätt som sektorsansvaret inom miljö och energiområdet. Dessutom bör den terminologi som återfinns i Socialstyrelsens termbank och ICF användas. Handisam föreslår att begreppet ”Handikappfrågor” ersätts med ”Funktionshinderfrågor”
2§ 1. behandlar på vad sätt Boverket skall främja ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande.
Handisam menar att design för alla, alternativt tillgänglighet och användbarhet, borde nämnas som förutsättningar för att uppnå uppställda mål.
2§ 6. tar upp att Boverket ska beakta konsekvenserna av sina beslut för bland annat ”funktionshindrade”.
Handisam förordar även här användning av den terminologi som tagits fram av Socialstyrelsen. I enlighet med dessa dokument bör begreppet ”personer med nedsatt funktionsförmåga” användas då det är individerna som åsyftas.
10§ handlar om Boverkets särskilda ansvar. Här nämns bland annat tillgänglighet.
Handisam menar att eftersom bygglagstiftningen reglerar ”tillgänglighet och användbarhet” så bör hela begreppet användas också i instruktionerna för Boverket.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg. Utredare Birgitta Mekibes har varit föredragande.
Handisam
Carl Älfvåg Birgitta Mekibes
Generaldirektör Utredare