Undersökning av hälsan i kommuner

Yttrande
2012-02-06
Diarienummer: 2012/0009

Avdelningen för analys och uppföljning
Statens Folkhälsoinstitut
831 40 Östersund

Remissvar på en förstudie om en undersökning av hälsan i kommunerna 2012

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen. Myndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.

Sammanfattning

Folkhälsoenkäten är en viktig källa för att följa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning i förhållande till övrig befolkning och utgör därmed ett viktigt underlag inom funktionshinderspolitiken. Handisam ser en utökad undersökning kring hälsan som mycket bra och stödjer därmed det förslag som redovisas i denna förstudie.

Handisams synpunkter

Handisam ser den nuvarande Folkhälsoenkäten som en av de viktigaste statistiska källorna som vi i dag har i Sverige för att visa på levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.^[1] De bestämningsfaktorer som används inom folkhälsopolitiken ligger mycket nära de inriktningsområden som funktionshinderspolitiken använder för att beskriva levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

Handisam har under flera år haft ett nära samarbete med FHI kring projektet Onödig Ohälsa och med folkhälsoenkäten som underlag visat att den onödiga ohälsa till stora delar går att få bort via bättre tillgänglighet till samhällets olika delar som t.ex. utbildning, sysselsättning och ekonomisk trygghet. Arbetet har koncentrerats till att få personal och organisationer inom folkhälsa och funktionshinder att samverka i ökad omfattning såväl regionalt som lokalt.

Handisam har flera regeringsuppdrag där vi ska föreslå uppföljningssystem och indikatorer för att följa utvecklingen inom funktionshinderspolitiken och levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ett syfte med uppföljningssystemet är att driva på arbetet via öppna jämförelser. En viktig utgångspunkt för oss är att inte uppfinna hjulet fler gånger och även finna former för att i möjligaste mån undvika att individer och organisationer som kommuner och landsting belastas med ytterligare enkäter och system för uppföljning. Det är därför viktigt att kunna ”hänga på” redan befintliga system. 

Frågor att besvara i remissen

1. Anser ni att en utökad HLV bör genomföras? Finns användning för egna kommunresultat och finns önskemål om att kunna göra öppna jämförelser inom folkhälsa baserat på resultatet från HLV?

Handisam har ett regeringsuppdrag kring att föreslå ett uppföljningssystem för att kommuner och landsting ska kunna följa resultat av sitt arbete med att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att leva på lika villkor som andra samt andra insatser inom funktionshinderpolitiken. Handisam har även ett uppdrag att ta fram ett samordnat uppföljningssystem för att följa den genomförandestrategi som regeringen beslutat kring funktionshinderspolitiken för perioden 2011 – 2016. Båda dessa system förutsätter att både nationella och regionala/kommunala data kring personer med funktionsnedsättning levnadsvillkor förbättras.

Handisam ser en utökning av folkhälsoenkäten som värdefull eftersom betydligt djupare bearbetningar och analyser kan göras om ett större urval av befolkningen tillfrågas. Det är även en stor fördel om man kan redovisa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning mellan typer av kommuner enligt SKL:s indelning och att även kunna redovisa förhållandena inom stora kommuner. Detta skulle vara en stor förbättring jämfört med dagens förhållanden då flera års material måste redovisas sammanslaget för att få ett tillförlitligt material även på nationell nivå.

Handisam ser ett utökat HLV som en ovärderlig källa till underlag och som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bra samordning av datainsamling kring befolkningens levnadsvillkor.

2. Hur ser ni på urvalsstorleken kontra felmarginal? Bör vi ha en felmarginal på maximalt fem procentenheter vilket ger en urvalsstorlek på 417 000 individer? Eller är det bättre att minska urvalsstorleken och acceptera en större felmarginal?

Handisam har inga direkta synpunkter på detta men ett mindre urval innebär naturligtvis minskade möjligheter att redovisa statistik över levnadsvillkor på kommunal nivå.

3. Har ni egna eller känner ni till andra hälsoundersökningar som bör beaktas? När planeras dessa att genomföras och hur ser ni att hanteringen av dessa undersökningar kontra en utökad HLV bör ske på bästa sätt?

När det gäller statistik kring personer med funktionsnedsättnings levnadsvillkor är det i dag HLV, ULF och HEK som är de främsta källorna. HEK har från år 2011 tyvärr tagit bort bakgrundsfrågorna  kopplat till personer med funktionsnedsättning.

4. På vilket sätt kan ni bidra till en ökad svarsfrekvens?

Handisam ser möjligheten att via information till funktionshindersrörelsen sprida kunskap av betydelsen av att svara på HLV och på så vis öka svarsfrekvensen till undersökningen.

5. Vilken tidpunkt anser ni är lämplig för att genomföra en eventuell utökad HLV? Med vilken periodicitet anser ni att en eventuell utökad HLV bör genomföras?

Handisam anser att datainsamlingen företrädelsevis ska göras under hösten så att data från undersökningen kan bearbetas och analyseras under våren för att sedan utgöra underlag till budgetpropositionen för nästkommande år. Vi är tveksamma till att undersökningen genomförs var fjärde år utan tror att var tredje eller vartannat år är mer lämpligt för att få kontinuitet i processen kring undersökningen samt i framtagningen av trender avseende folkhälsostatistik.

Inga kommentarer på fråga 6 och 7.

8. Övriga synpunkter

Handisam förutsätter att planerna på utökad HLV inte innebär en begränsning av de frågor som i dag ställs i enkäten för att kunna avgränsa den del av befolkningen som har funktionsnedsättningar. Dessa frågor ger en unik möjlighet, även ur ett internationellt perspektiv, att jämföra förhållandena för personer med funktionsnedsättning i förhållande till övrig befolkning avseende de olika bestämningsfaktorer som folkhälso- och funktionshinderspolitiken omfattar.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg, Analyschef Arvid Lindén har varit föredragande.

Carl Älfvåg                                                         Arvid Lindén
Generaldirektör                                                Utredare