Tillgänglighetsarbetet har utvecklat hela informationsenheten
Riksdagen har sin grundläggande information på teckenspråk, punkskrift, lättläst och inläst. Dessutom kan annat material snabbt tas fram i det format som efterfrågas, tack vare etablerade rutiner. Det berättar Magnus Korkala som är webbredaktör och arbetar med tillgänglighetsfrågor på riksdagens informationsenhet.
Varför började ni arbeta med de här frågorna?
– År 2000 fattade riksdagen beslut om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Då tittade vi på vårt material och insåg att vi själva inte levde upp till riksdagens beslut om tillgänglig information. Det var pinsamt. Vi behövde göra något. Men hur skulle vi göra? På den tiden fanns inte Handisams riktlinjer så vi vände oss direkt till handikapporganisationerna. Under några månader arbetade vi med att kartlägga behov och önskemål hos personer med funktionsnedsättning.
Vad lärde ni er?
– Vi oroade oss för att tillgänglighetsarbetet skulle växa oss över huvudet – att vi skulle behöva ta fram alla dokument i en massa olika format och versioner. Men det visade sig att handikapporganisationerna i första hand efterfrågade grundläggande information om riksdagens arbete. Det var förhållandevis enkelt att ta fram det basmaterial som vi nu kan erbjuda inläst i Daisyformat, på punktskrift, på teckenspråk och som lättläst.
Räckte den insatsen?
– Nej. Om någon efterfrågar ett särskilt material i ett alternativt format måste vi kunna ta fram det snabbt. Därför har vi skapat rutiner så att de som tar emot beställningar vet vem de ska kontakta vid en sådan fråga. Vi har också blivit bättre på att tala om vilket material vi har. Det är viktigt för det går inte att fråga efter något som man inte känner till. Numera har vi en broschyr om riksdagens informationsutbud som vi skickar till bland andra handikapporganisationer, kommuner, bibliotek, särskolor och studieförbund. Sedan 2002 översätter vi också sammanfattningar av alla viktiga riksdagsbeslut till lättläst och teckenspråk och publicerar dem kontinuerligt på webben.
Vad har tillgänglighetsarbetet fått för effekter internt?
– Genom att arbeta med tillgänglighet har hela informationsenheten utvecklats. Vi har blivit mer fokuserade på användarna och deras behov generellt. Vi har också förbättrat vårt språk. Några av oss medarbetare har gått på kurs och lärt oss att skriva lättläst. Jag upplever att när man väl har lärt sig att skriva enkelt så smittar det av sig på den vanliga svenskan.
Vem har varit ansvarig för tillgänglighetsarbetet på informationsavdelningen?
– De första två åren hade vi en projektgrupp där jag var projektledare. Vår uppgift var att lyfta tillgänglighetsfrågorna i olika sammanhang. Numera vilar ansvaret på cheferna och tillgänglighetstänkandet finns i det vardagliga arbetet. Många yrkesgrupper på informationsenheten har lärt sig så mycket om tillgänglighet att de är självgående. Att det fungerar så bra beror på att våra chefer förstår att kompetens kring tillgänglighet är viktig. Det märks i våra utvecklingssamtal och i våra rekryteringsannonser där erfarenhet av tillgänglig information kan lyftas fram som en merit.
Text: Annika Wallin
Foto: Per Dahl
Magnus Korkala är webbredaktör och arbetar med tillgänglighetsfrågor på riksdagens informationsenhet.
Riksdagen har sin grundläggande information på teckenspråk, punkskrift, lättläst och inläst.
Det var förhållandevis enkelt att ta fram det basmaterial som vi nu kan erbjuda inläst i Daisyformat, på punktskrift, på teckenspråk och som lättläst, säger Magnus Korkala.
Tillgänglighetsarbetet har gjort informationsenheten mer fokuserad på användarna och deras behov generellt.