Det nya museet bygger på tankar om tillgänglighet
Polismuseet som öppnade hösten 2007 visar hur polisen arbetar. För att alla medborgare ska kunna ta del av informationen i museet, och på webbplatsen, har tillgänglighetsfrågorna stått i centrum sedan byggstarten. Museipedagog Mikael Wahldén berättar om lokalerna, informationstexterna och webben.
Varför har Polismuseet satsat så stort på tillgänglighet?
– Regeringens mål är att den nationella planen för handikappolitiken ska vara genomförd år 2010.
Vi som är myndigheter har ett särskilt ansvar för det. När vi skulle bygga en ny publik lokal fanns inga ursäkter – vi hade alla möjligheter att göra rätt från början.
Hur gjorde ni då?
– När lokalerna skulle utformas tog vi råd från Handisam, EIDD Sverige som ligger bakom projektet DESIGN FÖR ALLA.SE och en tillgänglighetskonsult på BBH Arkitektur och Ingenjörer AB och. Vi ville också ha en referensgrupp med personer från handikapprörelsen men det blev svårare. Vår ambition var att täcka in alla typer av funktionsnedsättningar men det hade krävt representanter från väldigt många handikappförbund. Till slut bestämde vi oss för att låta Bygg Klokt bli vår referensgrupp. De har en helhetssyn och kan bevaka flera gruppers intressen.
Vem har haft ansvar för tillgänglighetsfrågorna?
– Jag, och min chef har gett mig bra förutsättningar. Men det är svårt att själv hinna prata med alla och kontrollera att allt blir rätt. Därför har vi ställt hårda krav när vi har tagit in förslag på design av lokaler och utställningar. De som inte har levt upp till kraven har sållats bort. På så vis har tillgänglighetslösningarna funnits med på ritningar och bygghandlingar, redan från början. Vi har också försökt motivera hantverkarna genom att ge dem en översikt som beskriver några vanliga funktionsnedsättningar och vad de innebär. Det materialet betonar att detta inte handlar om ett fåtal. I Sverige beräknas 1,2 miljoner människor ha någon form av bestående funktionsnedsättning.
Hur har ni arbetat för att göra er information tillgänglig?
– Polismuseet ligger under Rikspolisstyrelsens informationsenhet. Museet i sig är alltså en viktig del i Polisens kommunikationsverksamhet. Ett första krav för att allmänheten ska kunna ta del av den information som finns här, är att de kan ta sig fram i den fysiska miljön. Därför har vi byggt så att en person i rullstol kan komma fram överallt, det finns tillgängliga toaletter och vi har orienteringsskyltar med pictogram, taktil text och punktskrift.
Hur har ni arbetat med texterna?
– Som första museum i Sverige har vi alla utställningstexter skrivna på lättläst svenska. Det tog tid eftersom texterna behövde bollas många varv mellan sakkunniga, skribenter och beställare. Men resultatet blev bra och besökarna uppskattar det. På flera ställen i museet kompletterar vi också texter med ljud- och filminspelningar.
Hur har ni arbetat med er webbplats?
– Strukturen är logisk och enkel. Knapparna är tydliga och ska vara lätta att använda även för personer som har motorisk funktionsnedsättning. Vi har arbetat med kontraster så att synsvaga ska kunna använda sidan. Besökaren möts också av en karta som ska fungera som en liten tillgänglighetsguide. Webbsidan har utvecklats i samarbete med FunkaNu och vi följer W3C:s (World Wide Web Consortium) riktlinjer. Det finns planer på att byta Polisens publiceringsverktyg framöver. Då hoppas vi kunna ge möjlighet att öka kontraster, textstorlek och allt ska skrivas på lättläst svenska även på webben.
Har ni tänkt färdigt kring tillgängligheten nu?
– Nej, det finns massor kvar att göra. Att skapa tillgänglighet är ett processarbete som aldrig tar slut.
Text: Annika Wallin
Foto: Per Dahl
Museipedagog Mikael Wahldén arbetar med tillgänglighetsfrågor på det nya Polismuseet.
Om allmänheten ska kunna ta del av information i utställningarna måste de kunna ta sig fram i den fysiska miljön. Här syns museets tydliga orienteringsskyltar.
På Polismuseet är alla utställningstexter skrivna på lättläst svenska.
Orienteringsskyltarna på Polismuseet innehåller pictogram, taktil text och punktskrift.