Yttrande
2009-05-18
Diarienummer: 2009/0025
Kulturdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Yttrande angående betänkandet SOU 2009:15, ”Kraftsamling! – museisamverkan ger resultat”
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, är central förvaltningsmyndighet för samordningen av arbetet inom det handikappolitiska området. Myndighetens roll är att ha ett övergripande perspektiv på frågor kring politikens utveckling och resultat. I detta ingår att utvärdera det handikappolitiska arbetet, förse regeringen med underlag och stödja myndigheternas arbete med tillgänglighet och genomförande av politiken.
Allmänna synpunkter på betänkandet
Handisam stödjer betänkandets förslag och ser att en övergripande samordning av museifrågorna även öppnar nya möjligheter för att kunna öka tempot i arbetet med genomförandet av de handikappolitiska målen inom ramen för museernas verksamhet. Handisam hade dock velat se att analysen i ökad utsträckning behandlat hur befintliga funktionshinder i museisektorn kan undanröjas och hur skapandet av nya undviks i det fall utredningens förslag genomförs.
Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet har nyckelroller i utredningen, såväl i dagsläget som i de förslag som betänkandet för fram. Myndigheterna är även sektorsmyndigheter inom handikappolitiken och har därmed en avgörande roll i genomförandet av handikappolitiken. Sektorsansvaret är formulerat i de bägge myndigheternas instruktioner och Handisam hade i utredningen välkomnat en analys av hur ansvaret fortsatt ska hanteras för att på bästa sätt stödja museisektorn.
Handisams synpunkter på utredningens bedömningar och förslag redovisas med kapitelhänvisningar.
2.2.1 + 2.6.1
Utredningen menar att det utifrån ett medborgarperspektiv, och med hänvisning till att många samlingar bekostas med offentliga medel, är viktigt att ge allmänheten tillgång till originalen i samlingarna. Samtidigt bör tillgången ändå begränsas med hänvisning till att föremålen kan skadas. Handisam förstår resonemanget, men föreslår att det i diskussionen rörande direkt tillgänglighet till samlingar kontra tillgänglighet via exempelvis digitala medier understryks att det för en del människor, till exempel personer med synskada, är omöjligt att helt ta del av artefakt på annat sätt än via originalet. Strategier för att hantera denna fråga formuleras lämpligen av den samordningsfunktion som utredningen föreslår. Ett förslag på formulering i ett sådant arbete kan vara:
De samlingar som av utrymmes- eller ömtålighetsskäl inte visas publikt kan enligt särskilda rutiner tillgängliggöras för personal, forskare och människor med funktionsnedsättning, som av olika skäl inte indirekt kan ta del av samlingarna via digitala medier eller på annat sätt.
3.2
Utredningen menar under avsnittet om centralmuseernas hyror att regeringen vidare bör överväga att ge Statens fastighetsverk, och de centralmuseer som har kostnadshyra, reella förutsättningar att leva upp till sina åtaganden för att säkerställa att underhållet för de aktuella museibyggnaderna inte eftersätts. Handisam vill förtydliga att det i kostnaderna för underhållet bör inbegripas intensifierade satsningar på tillgänglighetsförbättringar i den fysiska miljön.
2.1 + 5.2.2 + 5.4.1 + 5.5.1
Det omfattande digitaliseringsarbete som genomförts under de senaste decennierna har öppnat nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ta del av kulturarvet såväl som att arbeta inom museiområdet. Det är av stor vikt att inte se personer med funktionsnedsättning endast som avnämare av museiverksamhet utan även som leverantörer eller producenter av kulturarv, samt som befintlig eller potentiell arbetskraft inom museiverksamheten. Museerna har i det sistnämnda fallet skaffat sig goda erfarenheter, bland annat genom satsningar som Kulturarvs-IT, där många personer med funktionsnedsättning bereddes möjlighet till arbete.
Utredningen skriver att det splittrade arbetet med museernas IT-utveckling skapat höga kostnader och dåliga förutsättningar för systemen att fungera tillsammans. Vidare har det inneburit att resultatet blivit sämre ur tillgänglighetssynpunkt. Användbarhet och tillgänglighet måste byggas in från början. Om detta inte sker riskerar museerna att bidra till att förstärka utanförskap. Mot bakgrund av detta resonemang vill Handisam framhålla vikten av att en samordningsfunktion nära följer arbetet inom e-inkludering där tillgänglighet till digitala medier är centralt. Handisam har nyligen gjort en kunskapssammanställning inom området och dessutom föreslagit att det tas fram en handlingsplan. Regeringen avser att lyfta frågorna under Sveriges EU-ordförandeskap i höst. Sverige kommer under ordförandeskapet också att leda arbetet med att förhandla förslaget till ett nytt, utvidgat antidiskrimineringsdirektiv. I förslaget finns ansvaret att skapa tillgängliga lösningar med. Vidare är tillgänglighet i detta avseende en central del av den nyligen ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde i kraft i Sverige den 14 januari i år.
Handisam menar att det är stora vinster för museisektorn i att tänka rätt från början och förebygga risken att behöva bygga om system i efterhand, vilket kan innebära omfattande extrakostnader.
5.4.2
Handisam ser positivt på förslaget att Riksutställningar ska ha en stödjande och utvecklande roll i förhållande till museerna avseende exempelvis publikarbete. Riksutställningar har, trots att myndigheten inte är en sektorsmyndighet inom handikappolitiken, länge förtjänstfullt arbetat med frågor som rör personer med funktionsnedsättning och besitter god kompetens i frågan.
5.5
Handisam ser stora förtjänster med en ökad samordning enligt utredningens förslag. I en sådan samordning är det emellertid några frågor som särskilt måste beaktas utifrån funktionshinderperspektivet.
En ökad samverkan mellan museer och kulturmiljöfrågor är positiv och öppnar nya möjligheter för exempelvis tillgänglighetsarbetet. Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet har sedan 2002 arbetat med att stödja, samordna och driva på sina respektive sektorer med syftet att nå de handikappolitiska målen. Att nu samla ihop museifrågan med en gemensam samordningsfunktion, med inflöde av erfarenheter från de bägge myndigheterna, öppnar för stora handikappolitiska synergier som kan komma museerna och deras besökare till nytta. Handisam hade dock gärna sett ett resonemang kring hur utredningen ser på samordningen i denna fråga.
5.6
Utredningen anser, med hänvisning till 15 § Kommittéförordningen (1998:1474), att förslagen kan skapa förutsättningar för ett mer systematiskt personalarbete avseende jämställdhets- och integrationsfrågor. Eftersom mångfaldsfrågan utvecklats mycket under de år som gått sedan förordningen tillkommit hade det varit relevant för utredningen att belysa den ur ett bredare perspektiv än endast de ovan nämnda. Mångfaldsfrågan innefattar idag fler grunder än endast kön och etnicitet, däribland funktionsnedsättning.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Carl Älfvåg efter föredragning av utredare Mikael Wahldén.
Handisam
Carl Älfvåg Mikael Wahldén
Generaldirektör Utredare